Idag har Birgitta Rydberg, Landstingsborgarråd (FP) och Christoffer Fagerberg, Ordf. LUF Storstockholm, inne ett repliksvar i Dagens Nyheter om papperslösas rätt till vård och att det behövs lagstiftning. Länk till artikeln hittar du här. Länk till tidigare artikel hittar du här. Och länk till replik från (MP) hittar du här.
Jag har tidigare nämnt det i blogginlägg (se inlägg 1 och 2) men nämner det gärna igen. Jag håller helt och fullt med om att det behövs lagstiftning på detta område.
Flertalet av Sveriges regioner och landsting har riktlinjer när det gäller både vad som ska inkluderas i den vård som ges (utöver "omedelbar vård") och kring betalningsrutiner. Flertalet av Sveriges regioner och landsting har även riktlinjer kring eventuell betalning, fakturering och när och om personen ska betala eller inte. Riktlinjerna har tagits fram för att komplettera och förtydliga den lagstiftning som i nuläget finns.
Men det är stora olikheter både inom och mellan olika landsting kring de riktlinjer som finns för rätt till vård för papperslösa och gömda flyktingar. Likaså skiljer sig riktlinjer kring betalning och hur, när och om patienten ska betala eller inte. I en del fall är riktlinjerna också vagt formulerade.
Jag är glad för att det i dagens repliksvar igen lyfts fram hur viktigt det är att hälso- och sjukvården ska vara ”en frizon där gömda flyktingar inte behöver vara rädda för att gripas och utvisas. Ingen människa ska vara rädd för att uppsöka läkaren.” Hälso- och sjukvården har inte som uppgift att agera polis eller migrationsmyndighet. Och en person ska inte behöva vara rädd för att uppsöka hälso- och sjukvården.
Vårdinsatser som ges till en patient ska göras på medicinska bedömningar baserat på behov hos patienten. Och detta oavsett folkbokföringsstatus.
Det behövs lagstiftning!
Läs gärna andra bloggar i ämnet: Birgitta Rydberg, Christoffer Fagerberg, Rasmus Jonlund, Amanda Brihed, Annika Beijbom och Andreas Froby.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar