onsdag 26 augusti 2009

Fördjupat polisiärt samarbete på EU-nivå

Utbyte av information, kunskap och erfarenheter utgör en viktig del för vidareutveckling av en verksamhet, organisation, instans, företag, mm. Likaså gäller för polisiärt arbete, rättsväsende och rättsäkerhet. Redan inför förra valet till Europaparlamentet år 2004 drev (FP) frågan om införandet av ett europeiskt FBI vilket bl.a. omfattar utbyggnad av Europol och Eurojust. Frågan fördes även fram som en av huvudpunkterna i FP:s EU-program inför valet till Europaparlamentet i juni i år.

Brottsligheten blir allt grövre och internationella ligor skapar kriminella nätverk som sträcker sig över och genom flera länder. Införande av ett Europeiskt FBI och därigenom utveckling och fördjupning av bl.a. det mer operativa polisiära samarbetet på EU-nivå är ett viktigt och nödvändigt redskap för att bättre och mer effektivt kunna minska den gränsöverskridande brottsligheten inom EU-länderna.

Det mer strategiska och långsiktiga polisiära samarbetet på EU-nivå utgör även det en viktig del i uppbyggnad, utveckling och förstärkning av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten inom EU. Denna typ av bilateralt samarbete faller dock utanför Europols verksamhetsområde. Organiserad brottslighet har ofta sin källa av kriminell verksamhet i ett land men påverkar och/eller har sin slutdestination i annat EU-land. Trafficking och droghandel är bara två exempel på denna typ av gränsöverskridande brottslighet. Uppbyggnad av den gemensamma polisiära kapaciteten är ett viktigt inslag i att på ett mer strategiskt och långsiktigt plan bekämpa denna typ av kriminalitet.

För att finansiera det strategiska samarbetet genom att bygga upp den gemensamma polisiära kapaciteten finns möjlighet att söka EU-medel. Östersjöprogrammen är ett exempel på detta. Det finns också möjlighet att söka EU-medel för att polismyndigheter inom två eller flera länder gemensamt samarbetar och arbetar i ett annat EU-land. Ett syfte med detta samarbete är att för att stoppa och förhindra kriminalitet i det ena landet görs åtgärder i det land där ursprunget till den kriminella verksamheten finns. En del polisiära samarbetsprojekt är mer omfattande, mer långsiktiga och involverar polismyndigheter i två eller flera EU-länder som tillsammans samarbetar på en mer internationell nivå med polismyndigheter i länder utanför EU. En stor del av drog- och narkotikahandeln som har sin slutdestination i Sverige eller annat EU-land har sin källa i land/länder utanför EU.

Internationellt samarbete och uppbyggnad av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten både mellan EU-länder och mellan EU-länder och övriga länder utgör en väldigt viktig del i arbetet med att bekämpa och förhindra gränsöverskridande kriminell verksamhet. Samarbetet stärker rättsväsendet och försvårar verksamheten både inom kriminella grupperingar och för genomförande av brottsliga handlingar.

Det bör uppmuntras till och underlättas för svensk polis och rättsväsende att både ansöka om och delta i med EU-medel finansierade samarbetsprojekt för uppbyggnad och utveckling av den gemensamma polisiära kapaciteten inom EU.

lördag 15 augusti 2009

Fungerande IT-system inom sjukvården

Fungerande IT-system och IT-stöd inom sjukvården är i vårt moderna samhälle en nödvändighet för att kunna bedriva en verksamhet som håller god kvalitet, har bra arbetsredskap och framför allt håller hög patientsäkerhet.

Idag omfattar större delen av sjukvårdsverksamheten IT och elektronik i de moment som utförs. Elektronik och IT-system har möjliggjort både en ökning i tillgänglighet och en effektivisering av vårdprocesserna. Patientjournaler är elektroniska och berörda kan ta del av innehållet via dator uppkopplad till patientjournalsystemet. Samma sak gäller även för t.ex. röntgenbilder och undersökningsresultat. IT används för att sköta tidsbokning, remisshantering och flertalet olika moment som ingår i vårdprocessen. Recept skickas elektroniskt och kan hämtas ut vid valfritt apotek. IT används också som stöd vid patientövervakning och operation. Användingsområdena är alltså väldigt väldigt många.

Man kan konstatera att i väl fungerande IT-system och IT-stöd inom vården ligger en enorm potential i att både underlätta i vårdarbetet som utförs och att samtidigt säkerställa att vården som utförs både håller hög kvalitet och hög patientsäkerhet. Man hade också gärna velat kunna konstatera att IT-system och IT-stöd inom sjukvården också fungerar både väl och optimalt...hela tiden och i alla lägen. Praktiken visar dock att det fortfarande finns mycket kvar att åtgärda.

Det uppskattas att ca 105 000 vårdskador uppkommer inom sjukvården varje år. Socialstyrelsen uppskattar att ca 10% av dessa är IT-relaterade vårdskador och att dessa 10% drastiskt hade kunnat minskas genom en förbättring av vårdens IT-stöd.

Utveckling av IT-stöd och IT-system kostar väldigt mycket pengar. Åtskilliga miljoner har redan lagts på att skapa nya system eller att vidareutveckla redan befintliga system. En del har haft stora problem kopplade till sig och i vissa fall orsakat tråkiga konsekvenser. Under 2008 avled två patienter just på grund av att IT-stöd och rutiner kring dessa inte fungerade väl. Att se till så att sjukvården har väl fungerande IT-system och IT-stöd är en nödvändighet.

Det finns idag system och stöd som har delar som fungerar väldigt väl. Genom kommunikation och samverkan mellan sjukvårdshuvudmän, IT-utvecklare, vårdgivare och framför allt vårdpersonal och användare finns möjlighet till att hitta en både bra, givande, användarvänlig och patientsäker lösning.

För mer information i ämnet läs gärna debattartikel i GP av Karin Båtelson, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ordförande i Göteborgs Sjukhusläkarförening och ledamot i Sveriges Läkarförbunds IT-råd. Ämnet har även tagits upp i två inslag i Rapport (länk till inslag 1 och inslag 2) där bl.a. Karin Båtelson och Carina Iloson, specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medverkar.