Rapporten Psykiatrilyftet som antogs vid FP:s senaste landsmöte 2007 var en mycket välkommen och betydelsefull satsning på ett av de områden inom hälso- och sjukvården som det oftast är mycket tyst om. Samma år som rapporten antogs satsade också Alliansregeringen 500 miljoner till kommuner och landsting för just psykiatrin.
Att det är FP som genom rapporten lyfte fram och initierade diskussioner och åtgärder för att förbättra psykiatrin är inte direkt förvånande. FP är oftast det parti som gärna värnar om de grupper som kanske inte har möjlighet eller ork att själv föra sin egen talan.
På sina håll har psykiatriområdet förbättrats. Vårdköer har kortats inom en del områden och kvalitetsöversyn har utförts över verksamheterna för att bättre kunna erbjuda evidensbaserad vård. Tillgänglighet via andra kommunikationskanaler än personliga besök hos vårdgivare har också införts genom att det på vissa håll nu finns möjlighet till självhjälpsprogram via internet.
Överlag verkar dock diskussionen kring förbättringsarbete inom psykiatrin tystnat. Debatten som förts verkar främst ha handlat om psykoterapi ska inkluderas eller inte, om psykoterapi har någon effekt eller inte och om vilken typ av terapi som är den sk bästa och mest lämpade terapiform som ska erbjudas patienter. Vad som oftast saknas i samma debatt är det faktum att patienter är olika individer med olika förutsättningar, olika bakgrund, olika personligheter och olika orsaker till varför patienten psykiskt mår dåligt.
Vissa åtgärder fungerar bättre för en del patienter medan samma åtgärder har omvänd effekt för andra patienter. Oavsett om åtgärder och vård inkluderar enbart medicin, medicin i kombination med psykoterapi eller enbart psykoterapi så handlar det grundläggande om patienten och om vad som fungerar ”bäst” för just henne eller honom.
En bra kontakt med och ett förtroende för sin vårdgivare är väldigt viktigt, om inte avgörande, för att resterande behandling går i en positiv riktning och att inte behandlingen avbryts i förtid.
På sina håll är det fortfarande alltför långa väntetider till ett besök. Mår en patient dåligt och kanske är självmordsbenägen, har stark ångest eller upplever tunga psykiska symptom så är en väntetid på flera veckor för att få träffa någon en oändligt lång tid för den patienten att vänta. Vad händer med patienten under tiden? I vilket skick befinner sig patienten när han/hon väl får träffa sin vårdgivare? Lösningen på en påfrestande väntetid bör inte vara att patienten ska behöva uppsöka en psykiatrisk akutmottagning, vilket tyvärr alldeles för ofta är fallet.
De flesta patienter har också anhöriga som i många fall utgör ett viktigt stöd för patienten. I många fall inkluderas anhöriga i själva behandlingen och även de erbjuds råd och stöttning.
Det är ofta väldigt tungt och påfrestande för en patient med psykisk ohälsa. Det är ofta även väldigt tungt och påfrestande för anhöriga. Höga krav ställs alltför ofta på att anhöriga ska ta huvudansvar för patientens välmående under den tid som patient inte tillbringar med sin vårdgivare. Ibland inkluderar kraven sk anhörigkontrakt där de anhöriga skriver under på att de ska kontakta vårdgivaren om det sker en försämring hos patienten. Vad händer om anhöriga kanske inte orkar axla detta ansvar? Vad händer om anhöriga av någon anledning inte kan kontakta vårdgivaren? Kan man som vårdgivare förutsätta att allt är okej bara för att anhöriga inte hör av sig?
Psykiatrilyftet var en välkomnande och viktig del i arbetet med att förbättra psykiatriområdet. FP har varit och är drivande i just dessa frågor, vilket starkt har bidragit till förbättringar och mer fokus på just detta område och områdets patientgrupper. Alliansregeringens satsningar inom psykiatriområdet har i detta arbete varit avgörande för att drastiskt lyfta upp, förstärka och förbättra psykiatriområdet.
Fortfarande finns det mycket kvar att åtgärda. Har tidigare nämnt detta i ett inlägg men nämner det igen ändå. Psykiatrin måste förstärkas både när det gäller väntetider och patientsäkerhet. Väntetider till besök måste kortas, patienter får inte falla mellan stolarna och stöd till anhöriga måste förbättras. Det ska inte behöva gå så långt att de enda alternativ som finns tillgängliga blir besök vid en psykiatriakut eller att polisväsendet kopplas in.
Visar inlägg med etikett folkpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett folkpartiet. Visa alla inlägg
lördag 31 oktober 2009
måndag 22 juni 2009
Yttrandefrihet och rösträtt
Yttrandefrihet och rösträtt...en del har dem och använder dem, andra har dem men använder dem inte. En del har varken yttrandefrihet eller rösträtt och önskar inget mer än att kunna få yttra sig och säga sin mening utan att behöva riskera att bli fängslad, torterad eller avrättad och att kunna få rösta i ett val där varje röst räknas som just en röst och respekteras utifrån att medborgaren har uttryckt sin rätt att få säga sin mening i ett demokratiskt val.
Alltför många länder har ledare som väljer att inkludera rösträtt och yttrandefrihet i sitt sätt att leda landet, men detta enbart så länge rösten faller rätt och folket uttrycker rätt åsikt. Detta är varken yttrandefrihet eller innebörden av rösträtt i ett demokratiskt val.
Rapporter och uppgifter strömmar ut från Iran om vad som hänt i samband med valet. Personer har fängslats och flera dött vid demonstrationer, utländska journalister släpps inte in och mobilnät har stängts ner. Vart tog demokratin, yttrandefriheten och rösträtten vägen? Var det bara så länge det var rätt åsikt som uttrycktes eller rösten föll rätt?
Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson (FP), Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, är en av de personer som har gått ut med uttalanden om situationen i Iran och om vikten av att stötta demokrati, frihet och öppenhet. Min förhoppning är att Svenska Ambassaden i Teheran kan vara en del i stödet för personer som strävar efter yttrandefrihet, rösträtt och demokrati i Iran. Att folk skadas, fängslas eller dör när de värnar om yttrandefrihet och rösträtt hör inte hemma i en demokrati.
Alltför många länder har ledare som väljer att inkludera rösträtt och yttrandefrihet i sitt sätt att leda landet, men detta enbart så länge rösten faller rätt och folket uttrycker rätt åsikt. Detta är varken yttrandefrihet eller innebörden av rösträtt i ett demokratiskt val.
Rapporter och uppgifter strömmar ut från Iran om vad som hänt i samband med valet. Personer har fängslats och flera dött vid demonstrationer, utländska journalister släpps inte in och mobilnät har stängts ner. Vart tog demokratin, yttrandefriheten och rösträtten vägen? Var det bara så länge det var rätt åsikt som uttrycktes eller rösten föll rätt?
Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson (FP), Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, är en av de personer som har gått ut med uttalanden om situationen i Iran och om vikten av att stötta demokrati, frihet och öppenhet. Min förhoppning är att Svenska Ambassaden i Teheran kan vara en del i stödet för personer som strävar efter yttrandefrihet, rösträtt och demokrati i Iran. Att folk skadas, fängslas eller dör när de värnar om yttrandefrihet och rösträtt hör inte hemma i en demokrati.
fredag 19 juni 2009
Ja till euron
Insändare publicerad i GT den 2 juni, 2009.Stödet för euron ökar. 47 procent säger ja till euron. 44 procent säger nej.
En majoritet vill ha en ny folkomröstning. Detta visar en opinionsmätning gjord av Novus Opinion på uppdrag av Folkpartiet Liberalerna.
Jag är väldigt glad över att allt fler svenskar ser att det vore positivt och till fördel för Sverige att gå med i euron. Om Sverige går med i euron skulle vi få ett större inflytande över ekonomiska beslut som påverkar tillväxten, jobben och välfärden även här i Göteborg.
Är vi med i EU så borde vi också vara det fullt ut. Som det är nu så står Sverige tyvärr utanför när EU:s finansministrar träffas för att diskutera och bestämma hur gemensamma ekonomiska problem ska lösas.
För vi är inte med i euron. Jag vill att även Sverige ska kunna få vara med och påverka. Ju tidigare Sverige kan gå med i euron, desto bättre. Jag säger också ja till euron.
Kristina Palmgren
En majoritet vill ha en ny folkomröstning. Detta visar en opinionsmätning gjord av Novus Opinion på uppdrag av Folkpartiet Liberalerna.
Jag är väldigt glad över att allt fler svenskar ser att det vore positivt och till fördel för Sverige att gå med i euron. Om Sverige går med i euron skulle vi få ett större inflytande över ekonomiska beslut som påverkar tillväxten, jobben och välfärden även här i Göteborg.
Är vi med i EU så borde vi också vara det fullt ut. Som det är nu så står Sverige tyvärr utanför när EU:s finansministrar träffas för att diskutera och bestämma hur gemensamma ekonomiska problem ska lösas.
För vi är inte med i euron. Jag vill att även Sverige ska kunna få vara med och påverka. Ju tidigare Sverige kan gå med i euron, desto bättre. Jag säger också ja till euron.
Kristina Palmgren
Tomt på Kungsportsplatsen utan valstuga
Det ser lite tomt ut på Kungsportsplatsen utan alla valstugor…allra helst utan FP:s färggranna valstuga i gult och blått, med målad EU-flagga på baksidan och vajande FP-beachflaggor på framsidan.Hela kampanjperioden inför valet till Europaparlamentet har varit fullspäckad med aktiviteter. Utdelning av material tidigt på morgnarna på Drottningtorget där vi den 18 maj även fick kampanjsällskap av Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) och LUF Väst, jobbet under dagarna, sedan ner till valstugan på Kungsportsplatsen för fortsatt kampanjande. (Foto: Kristina Palmgren och Europaparlamentariker Olle Schmidt.)
Regnigt väder var inget problem för kvicktänkta folkpartister i valstugan. Två gummiband, ett stort paraply och lite kreativitet och vips så hade valstugan en markis som skyddade både personer som kom fram och ville ställa frågor och kampanjmaterial som de fick med sig från att bli helt genomdränkta av sporadiska regnskurar som är så typiskt för Göteborg. (Foto: Uppsättning av markis.)
Men många av dagarna i valstugan präglades av solsken och varmt väder. Allra helst sista helgen i maj. Det var också den helgen som EU-minister Cecilia Malmström (FP) och Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) gick ut i media om att en av punkterna Folkpartiet vill driva i Europaparlamentet är införandet av ett europeiskt FBI. Detta fick ett
väldigt bra genomslag i media. Bl.a. Rapport sände ett inslag med EU-minister Cecilia Malmström om att FP vill ha ett europeiskt FBI. Länk till inslaget hittar du här. (Foto: Kristina Palmgren och EU-minister Cecilia Malmström.)Lördagen innan valdagen var det nästan karnevalsstämning som rådde vid valstugan. Många folkpartister, många förbipasserande som ville ställa frågor och prata politik, mycket utdelat material och mycket positiv feedback. FP:s valstuga var välbesökt. Euron som FP bjöd på var ett mycket populärt inslag. Har lite svårt att avgöra om populariteten berodde på att folk gillar euro eller att folk gillar choklad. Förhoppningsvis var det en kombination av båda delarna.
Man kan inte känna sig annat än glad, nöjd och stolt över valresultatet med 13,6 % av rösterna, tre mandat och Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström som FP:s representanter i Europaparlamentet. Jag ser verkligen fram emot nästa valrörelse inför valet i september nästa år.
söndag 14 juni 2009
Alltför många ännu i Vårdkö
Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet", nr 23/08, 2008.
Alltför många ännu i Vårdkö
"Folkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård, skriver Kristina Palmgren."
Trots införandet av Vårdgarantin väntar det fortfarande alltför många patienter i vårdkö. Remissinflödet till sjukvårdsinrättningar har ökat, allra helst inom delar av specialistsjukvården. Flera stora omorganiseringar har införts med bl.a. stora omkostnader som följd.
På de flesta sjukvårdsinrättningar har det under de senare åren arbetats febrilt med olika former av försök till kostnadsreduceringar. En del krav på kostnadsbesparingar har kommit uppifrån, främst med fokus på personalkostnader. En del förslag på möjliga kostnadsbesparingar har utarbetats av verksamheterna själva som t.ex. effektivisering av verksamheten för att därigenom kunna utföra fler behandlingar och åtgärder för att bl.a. kunna korta växande patientköer.
De flesta verksamheter strävar efter att ha balans mellan sina intäkter och kostnader. Intäkter är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår under ett verksamhetsår. För hälso- och sjukvården råder inget undantag.
Hälso- och sjukvårdens intäkter och finansiering som till största delen består av skattemedel är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår bl.a. i behandling och vård av patienter. Problem uppstår då mängden vård som ges är mer än vad som planerades för i budget. Det är svårt att i början av ett år veta exakt hur många patienter som kommer att behöva behandling samt vad för typ av behandling patienterna kommer att ha behov av.
Problem uppstår också även då mängden vård som ges motsvarar den mängd som det planerades inför men om denna samtidigt genererar högre kostnader än vad som förväntades. Det är svårt att i början av ett år veta om t.ex. priser på läkemedel eller operations- och labbmaterial går upp under samma verksamhetsår.
Starka kontrasterKostnader för hälso- och sjukvården ökar för varje år som går. Samtidigt blir krav på kostnadskontroll och framför allt kostnadsreducering allt tydligare. Många gånger uppstår det starka konstraster i åsikter om vad som anses vara det bästa och mest lämpliga sättet att ekonomiskt finansiera sjukvårdsverksamhet. Självklart ska sjukvården sträva efter att ha en ekonomi i balans. När intäkter och kostnader år efter år inte stämmer överens med vad som planerades för bör detta åtgärdas.
Att se över nuvarande fördelningssystem samt användningen av de ekonomiska resurserna är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Utformning, uppföljning och analys av både finansieringssystem och verksamheternas ekonomi har en central roll i detta arbete.
Central roll i detta har också patienten vilken står som mottagare av den hälso- och sjukvård som bedrivs. Varje skattekrona bör användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra möjliga alternativ.
Konstruktiva lösningarFolkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård.
Finansiering av svensk sjukvård uppgår till ca 8-9 procent av BNP. Är denna procentsats för hög, för låg eller ligger den på en optimal nivå? Folkpartiet bör också fortsätta föra en diskussion för att få fram fungerande lösningar om vilket ekonomiskt fördelningssystem som är det mest lämpliga sättet att finansiera sjukvården på.
Är anslagsfinansiering lösningen eller finns det andra mer givande alternativ?
Kristina Palmgren
Göteborg
Läs gärna svar av Riksdagsledamot Tobias Krantz (FP) och Folkpartiets socialpolitiske talesman, i debattartikel publicerad i Tidningen NU nr 24/08, 2008.
Alltför många ännu i Vårdkö
"Folkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård, skriver Kristina Palmgren."
Trots införandet av Vårdgarantin väntar det fortfarande alltför många patienter i vårdkö. Remissinflödet till sjukvårdsinrättningar har ökat, allra helst inom delar av specialistsjukvården. Flera stora omorganiseringar har införts med bl.a. stora omkostnader som följd.
På de flesta sjukvårdsinrättningar har det under de senare åren arbetats febrilt med olika former av försök till kostnadsreduceringar. En del krav på kostnadsbesparingar har kommit uppifrån, främst med fokus på personalkostnader. En del förslag på möjliga kostnadsbesparingar har utarbetats av verksamheterna själva som t.ex. effektivisering av verksamheten för att därigenom kunna utföra fler behandlingar och åtgärder för att bl.a. kunna korta växande patientköer.
De flesta verksamheter strävar efter att ha balans mellan sina intäkter och kostnader. Intäkter är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår under ett verksamhetsår. För hälso- och sjukvården råder inget undantag.
Hälso- och sjukvårdens intäkter och finansiering som till största delen består av skattemedel är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår bl.a. i behandling och vård av patienter. Problem uppstår då mängden vård som ges är mer än vad som planerades för i budget. Det är svårt att i början av ett år veta exakt hur många patienter som kommer att behöva behandling samt vad för typ av behandling patienterna kommer att ha behov av.
Problem uppstår också även då mängden vård som ges motsvarar den mängd som det planerades inför men om denna samtidigt genererar högre kostnader än vad som förväntades. Det är svårt att i början av ett år veta om t.ex. priser på läkemedel eller operations- och labbmaterial går upp under samma verksamhetsår.
Starka kontrasterKostnader för hälso- och sjukvården ökar för varje år som går. Samtidigt blir krav på kostnadskontroll och framför allt kostnadsreducering allt tydligare. Många gånger uppstår det starka konstraster i åsikter om vad som anses vara det bästa och mest lämpliga sättet att ekonomiskt finansiera sjukvårdsverksamhet. Självklart ska sjukvården sträva efter att ha en ekonomi i balans. När intäkter och kostnader år efter år inte stämmer överens med vad som planerades för bör detta åtgärdas.
Att se över nuvarande fördelningssystem samt användningen av de ekonomiska resurserna är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Utformning, uppföljning och analys av både finansieringssystem och verksamheternas ekonomi har en central roll i detta arbete.
Central roll i detta har också patienten vilken står som mottagare av den hälso- och sjukvård som bedrivs. Varje skattekrona bör användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra möjliga alternativ.
Konstruktiva lösningarFolkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård.
Finansiering av svensk sjukvård uppgår till ca 8-9 procent av BNP. Är denna procentsats för hög, för låg eller ligger den på en optimal nivå? Folkpartiet bör också fortsätta föra en diskussion för att få fram fungerande lösningar om vilket ekonomiskt fördelningssystem som är det mest lämpliga sättet att finansiera sjukvården på.
Är anslagsfinansiering lösningen eller finns det andra mer givande alternativ?
Kristina Palmgren
Göteborg
Läs gärna svar av Riksdagsledamot Tobias Krantz (FP) och Folkpartiets socialpolitiske talesman, i debattartikel publicerad i Tidningen NU nr 24/08, 2008.
Nya idéer behövs för att klara sjukvården
Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet”, nr 45/07, 2007.
Nya idéer behövs för att klara sjukvården.
”Nya läkemedel för ofta med sig höga kostnader. Konsekvensen blir att andra delar av sjukvården får dra ner på sin verksamhet. Skribenten efterlyser förslag på lösningar från folkpartiet.”
I takt med att den medicinska utvecklingen går framåt introduceras det nya, förbättrade och för patienten ibland livsuppehållande läkemedel. Att nya och förbättrade läkemedel framställs är bra.
Att kostnaden för att använda dem är så hög att det uppstår konsekvenser som är problematiska att lösa är inte bra. Dock är inte alla nya läkemedel som introduceras dyrare än de som redan finns tillgängliga.
Nya läkemedel kan både vara billigare och ge bättre effekt, vilket medför både förbättringar för patienten och kostnadsbesparingar för samhället.
En del nya läkemedel har dock höga kostnader kopplade till sig. Vissa läkemedel kan ha mellan 5-6 nollor efter sig i kostnad för årsförbrukning per patient.
Problematiska konsekvenser
Trenden har under de senaste åren varit att nya läkemedel som introducerats har höga kostnader kopplade till sig.
Det kan nog förväntas att nya läkemedel som introduceras under de kommande åren även de är kopplade till höga kostnader.
Konsekvenserna av detta blir problematiska att lösa när kostnaderna uppstår under ett år för vilket en budget redan är fastlagd. Andelen tilldelade pengar har redan fastställts för respektive verksamhet för det aktuella året och verksamheten är planerad utifrån andelen tilldelade pengar.
När oplanerade kostnader uppstår under ett pågående budgetår löses detta oftast genom att reducera kostnader hos någon eller några av organisationens övriga delar.
Konsekvenserna blir ofta att enheter får omorganisera, dra ner på sin verksamhet, antal vårdplatser och växande patientköer.
Skattefinansiering har ett takHar sjukvården det utrymme som behövs för att täcka extra kostnader som uppstår under året utan att det för med sig negativa konsekvenser? Hur kommer dessa negativa konsekvenser påverka sjukvården i längden? Saknas möjligheten att framställa nya och bättre läkemedel utan att de för den skull också är väldigt dyra?
Tidigare decenniers lösning bestod oftast i att ytterligare medel tillfördes för att täcka kostnader som överskred planerad budget. Finansiering via skatteintäkter har dock ett tak och Sveriges skattenivå ligger högt jämfört med de flesta andra länders.
Att föra ett resonemang som baserar sig på att kostnader som uppstår hos ”någon annans” verksamhet belastar ”någon annans” ekonomi och inte påverkar ens egen håller inte i längden.
Ser man på detta utifrån ett bredare perspektiv upptäcker man att konsekvenserna inte enbart uppkommer inom sjukvården.
Om kostnader som uppstår inom sjukvårdssektorn för med sig negativa konsekvenser leder detta ofta till att kostnader uppstår hos andra berörda samhällsinstanser. Konsekvenser i form av till exempel förlängning av patientköer medför att sjukskrivningstiden innan en operation förlängs.
Ju längre tid som passerar innan åtgärd sätts in, desto längre blir återhämtning och även sjukskrivningsperiod efteråt.
Under tiden en patient är sjukskriven uppstår kostnader hos Försäkringskassan. Kostnad för en operation uppstår oberoende av sjukskrivningstid.
Bra om fp ger förslagFörbättrat samarbete mellan sjukvårdssektorn, övriga samhällsinstanser och även med läkemedelsindustrin behövs för att bättre klara av de nya inslag och utmaningar som sjukvården står inför.
Under de kommande åren kommer ovan nämnda scenario sannolikt att framträda som ett allt mer vanligt inslag i sjukvården. Det hade varit bra om förslag på lösningar och åtgärder hade förts fram av Folkpartiet.
Kristina Palmgren
Göteborg
Nya idéer behövs för att klara sjukvården.
”Nya läkemedel för ofta med sig höga kostnader. Konsekvensen blir att andra delar av sjukvården får dra ner på sin verksamhet. Skribenten efterlyser förslag på lösningar från folkpartiet.”
I takt med att den medicinska utvecklingen går framåt introduceras det nya, förbättrade och för patienten ibland livsuppehållande läkemedel. Att nya och förbättrade läkemedel framställs är bra.
Att kostnaden för att använda dem är så hög att det uppstår konsekvenser som är problematiska att lösa är inte bra. Dock är inte alla nya läkemedel som introduceras dyrare än de som redan finns tillgängliga.
Nya läkemedel kan både vara billigare och ge bättre effekt, vilket medför både förbättringar för patienten och kostnadsbesparingar för samhället.
En del nya läkemedel har dock höga kostnader kopplade till sig. Vissa läkemedel kan ha mellan 5-6 nollor efter sig i kostnad för årsförbrukning per patient.
Problematiska konsekvenser
Trenden har under de senaste åren varit att nya läkemedel som introducerats har höga kostnader kopplade till sig.
Det kan nog förväntas att nya läkemedel som introduceras under de kommande åren även de är kopplade till höga kostnader.
Konsekvenserna av detta blir problematiska att lösa när kostnaderna uppstår under ett år för vilket en budget redan är fastlagd. Andelen tilldelade pengar har redan fastställts för respektive verksamhet för det aktuella året och verksamheten är planerad utifrån andelen tilldelade pengar.
När oplanerade kostnader uppstår under ett pågående budgetår löses detta oftast genom att reducera kostnader hos någon eller några av organisationens övriga delar.
Konsekvenserna blir ofta att enheter får omorganisera, dra ner på sin verksamhet, antal vårdplatser och växande patientköer.
Skattefinansiering har ett takHar sjukvården det utrymme som behövs för att täcka extra kostnader som uppstår under året utan att det för med sig negativa konsekvenser? Hur kommer dessa negativa konsekvenser påverka sjukvården i längden? Saknas möjligheten att framställa nya och bättre läkemedel utan att de för den skull också är väldigt dyra?
Tidigare decenniers lösning bestod oftast i att ytterligare medel tillfördes för att täcka kostnader som överskred planerad budget. Finansiering via skatteintäkter har dock ett tak och Sveriges skattenivå ligger högt jämfört med de flesta andra länders.
Att föra ett resonemang som baserar sig på att kostnader som uppstår hos ”någon annans” verksamhet belastar ”någon annans” ekonomi och inte påverkar ens egen håller inte i längden.
Ser man på detta utifrån ett bredare perspektiv upptäcker man att konsekvenserna inte enbart uppkommer inom sjukvården.
Om kostnader som uppstår inom sjukvårdssektorn för med sig negativa konsekvenser leder detta ofta till att kostnader uppstår hos andra berörda samhällsinstanser. Konsekvenser i form av till exempel förlängning av patientköer medför att sjukskrivningstiden innan en operation förlängs.
Ju längre tid som passerar innan åtgärd sätts in, desto längre blir återhämtning och även sjukskrivningsperiod efteråt.
Under tiden en patient är sjukskriven uppstår kostnader hos Försäkringskassan. Kostnad för en operation uppstår oberoende av sjukskrivningstid.
Bra om fp ger förslagFörbättrat samarbete mellan sjukvårdssektorn, övriga samhällsinstanser och även med läkemedelsindustrin behövs för att bättre klara av de nya inslag och utmaningar som sjukvården står inför.
Under de kommande åren kommer ovan nämnda scenario sannolikt att framträda som ett allt mer vanligt inslag i sjukvården. Det hade varit bra om förslag på lösningar och åtgärder hade förts fram av Folkpartiet.
Kristina Palmgren
Göteborg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)