fredag 30 april 2010

Maktskifte i Göteborg i september!

GP debatt idag skriver alliansledarna för Göteborg, Jan Hallberg (M), Helene Odenjung (FP), Carina Liljesand (KD) och Anders Flanking (C), om hur S-politiken har skadat Göteborg. Problemområden som lyfts fram är bl.a. en undermålig skola, långa köer i omsorgen, en havererad stadsutveckling och en tillbakahållen tillväxt.

Alliansen i Göteborg för i artikeln fram en väl genomtänkt politik full med förslag, idéer och åtgärder som kommer att ge Göteborg möjligheten till att bli en bättre stad, för alla invånare. Att kunna lämna grundskolan med godkända betyg ska vara en självklarhet. Alliansen vill därför införa en kunskapsgaranti. Staden behöver också förtätas med fler bostäder och företag i innerstaden. Alliansen vill därför skapa förutsättningar för 15 000 nya lägenheter och 40 000 nya arbetsplatser under de kommande 10 åren. Utanförskapet är stort i Göteborg och det behöver skapas fler jobb. Alliansen vill därför i områden med hög arbetslöshet och låg andel företagande införa ekonomiska frizoner. Ökat självbestämmande och fler aktörer inom omsorgen kommer leda till att både kvalitén höjs och köer kortas. Äldres intressen måste bättre tas tillvara. Alliansen vill därför införa en äldreombudsman. Alliansledarna skriver också ”Föräldrar och äldre ska själva få bestämma vilken förskola barnen ska gå på, vem som ska utföra hemtjänsten eller vilket äldreboende man vill bo på.”

Under de senaste 16 åren har Göteborg haft ett (S)-dominerat styre. Mona Sahlin har tidigare uttryckt att i Sverige är Göteborg socialdemokratins skyltfönster. Jag gillar Göteborg så om staden ska vara ett (av många) skyltfönster har inte jag något emot det. Men poängen med att ha ett skyltfönster är ju att det är där man visar upp saker man tycker är det bästa man har att erbjuda, det man är stolt över och bredden och kvalitén på sitt sortiment. Om man har suttit vid makten i 16 år så borde ett skyltfönster för Göteborg då också vara fullt med saker som just visar alla de bra saker som genomförts, uppnåtts och vad som kan erbjudas genom den politik man har fört och för.

Valet att då välja Göteborg som statuerande exempel till att utgöra socialdemokratins skyltfönster för Sverige visar mer exempel på en fallerande (S)-politik som förts för Sveriges andra största stad och som i stället för att kunna visas upp i ett skyltfönster med stolthet nog bättre lämpar sig att placera längre in för att genomgå ett omfattande och akut restaureringsarbete och skyltfönstret övertäckas med en skylt som säger ”Nya ägare, renovering och omskyltning pågår, vi öppnar alldeles strax”. Med andra ord, i september blir det ett mycket efterlängtat maktskifte i Göteborg med ett mycket varmt välkomnat alliansstyre.

Läs gärna andra bloggare i ämnet: Pär Gustafsson, Rickard Nordin, GL, Jens Karlsson/Liberati, Berit Krantz, Mikael Wendt

måndag 26 april 2010

Tydligare riktlinjer för svåra beslut inom hälso- och sjukvården är på väg?

Vid en presskonferens idag meddelade Socialstyrelsen sitt svar till en 32-årig kvinnas brev med önskemål om att få avbryta sin livsuppehållande behandling. Detta uppmärksammades bl.a. i Dagens Medicin, SvD, Sveriges Radio, TT, GT/Expressen och GP. Brevet med svar som Socialstyrelsen har skrivit till den berörda patienten är väl skrivet. Och jag är väldigt glad över svaret i dess helhet. Socialstyrelsens uppgift är inte att hantera och kommentera enskilda fall. Deras uppgift är att fastställa råd, riktlinjer och föreskrifter som ska vara vägledande och rådgivande för inte enbart en patient, person eller yrkesutövare.

I stället ska råd, riktlinjer och föreskrifter vara vägledande för alla patienter, personer och yrkesutövare. Med detta är det också då viktigt att råden, riktlinjerna och föreskrifterna är tillräckligt tydliga för att kunna följas utan att frågetecken och tveksamheter ska behöva uppstå. Och det gäller både som patient, anhörig och yrkesutövare. Man måste kunna känna sig trygg. Och tryggheten är som allra viktigast att den finns när det handlar om svåra situationer och val inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsens svar kring denna fråga ser jag som väldigt positivt. Det förstärker och förtydligar patientsäkerhet, patienträttigheter och yrkesutövande. Frågan i detta fall handlar inte om aktiv dödshjälp. Den handlar om att varje person har rätten till att söka vård, delta i vård och behandling och att man också har rätten till att både neka till vård och avbryta pågående vård och behandling om man så önskar, förutsatt att patienten är beslutskapabel, att tvångsvård inte föreligger, mm. Och det är en stor skillnad. Och det handlar om att varje person också har rätt att få och att yrkesutövande ska kunna få ge medmänsklig och värdig vård. I livets alla stadier.

Jag rekommenderar varmt att läsa Socialstyrelsens svar. Och även att läsa svaret till Svenska Läkaresällskapets ordförande i medicinsk etik, Ingemar Engström. Ett mer utförligare resonemang och länkar till tidigare artiklar i ämnet med bl.a. debattartikel av Ingemar Engström finns i mitt tidigare blogginlägg i slutet av mars.

I slutet av 2010 ska Socialstyrelsen komma ut med uppdaterade riktlinjer kring vård i livets slutskede. Min förhoppning är att de kommer att vara uppdaterade, förbättrade och förtydligade så att de kan utgöra ett bra stöd för berörda i hur att hantera dessa situationer när de uppstår inom hälso- och sjukvården, för alla berörda.

Läs gärna vad andra bloggare skriver i ämnet: Helena von Schantz, Sebastian Bjernegård, Pierre Edström, Sven-Olov Edvinsson, Per Pettersson, Fredrik Sneibjerg, Mikael Wendt

måndag 19 april 2010

Vårkampanjen har äntligen startat!

Äntligen har FP:s traditionella vårkampanj startat. Den är mycket efterlängtad! I år fokuserar vårkampanjen på tre frågor som jag tycker är väldigt viktiga och som också utgör grunden för hur vi vill föra Sverige framåt mot en positiv framtid som innehåller möjligheter.

En fråga är Ja till lärlingsjobb. Det handlar mycket om att få en möjlighet till att komma in på arbetsmarknaden, få arbetslivserfarenhet och att arbeta och få en lön. Lönespridningen i Sverige har en alldeles för liten spridning för att verka optimalt. Ingångslöner är relativt höga. Det främjar inte direkt viljan av att anställa yngre personer så att dessa får möjlighet till att komma in på arbetsmarknaden. Lärlingsjobb är därför en mycket bra och givande lösning till att ge ungdomar möjlighet till att komma in på arbetsmarknaden och få just arbetslivserfarenhet.

En annan fråga är Ja till tidigare betyg. Sverige ska ha en skola i världsklass. Vi har skolor med elever som har möjligheter att också få en framtid full med möjligheter. Och att få kunna välja sina val om hur de vill att just deras liv ska se ut. Tidiga betyg ger möjligheter både för lärare, föräldrar och elever att både kunna sätta in stöd när och om en elev behöver det och att också kunna uppmuntra, motivera och förstärka det som en elev är bra och duktig på. Betyg innebär beröm.

Den sista frågan i fokus handlar om parboendegarantin och om rätten att få bo tillsammans, om man så önskar, när behovet uppstår för sin partner att flytta till ett äldreboende. Jag skrev ett blogginlägg om detta nyligen, länk hittar du här.

Jag är väldigt glad för att vårkampanjen äntligen har startat. Och jag är både glad och stolt över att få möjligheten till att få prata om och föra ut vår politik om hur vi ser möjligheterna för oss här i Sverige och att vi säger Ja till framtiden!

Vill du veta det allra senaste som händer inom Folkpartiet Liberalernas Vårkampanj så gå till vår kampanjblogg som har info om allt det senaste, länk hittar du här.

Läs gärna andra bloggar om vårkampanjen: Niklas Odelberg, Carina Boberg,

torsdag 15 april 2010

Den ljusnande framtid är...i vårpropositionen

Våren är här, Sverige är äntligen på väg ut ur finanskrisen och idag presenterar Alliansregeringen vårpropositionen på flera håll runt om i landet. (Se bl.a. SvDDN, Aftonbladet, ekuriren, Privata Affärer, Smålandsposten, Affärsvärlden, GT/Expressen.) Tack vare den ekonomiskt ansvarsfulla politik som Alliansregeringen för presenteras idag en vårproposition med både stora och väl genomtänkta satsningar som leder Sverige ut ur krisen och mot en ljus framtid.

Vårpropositionen på sina 292 sidor är mycket väl genomtänkt och innehåller flertalet stora satsningar som täcker in de flesta områden. Fokus ligger på att vårda återhämtningen, förstärka sysselsättningspolitiken och värna de offentliga finanserna. Det handlar alltså om återhämtning, återuppbyggande och vidareutveckling. Det är mycket glädjande att det också satsas 4, 9 miljarder kronor extra för att bl.a. mildra krisens effekter på utsatta grupper och säkerställa att de grupper som drabbats hårdast av den ekonomiska kris som slog till i princip över natt hösten 2008 inte halkar efter. Detta görs bl.a. genom sänkt skatt för pensionärer, höjt flerbarnstillägg och stora satsningar på förutsättningar för att att fler jobb skapas.

Vad som är speciellt glädjande är att utbildning, forskning och innovationer i vårpropositionen har ett stort och välbehövligt utrymme. Precis som vårpropositionen nämner är utbildning, forskning och innovationer viktigt för tillväxt, välfärd och konkurrenskraft.

Utbildning, forskning och innovationer handlar mycket om kunskap. Det handlar om att lära sig saker, att dela med sig av kunskap till andra, att ha ett öppet sinne, frågor, ifrågasättande, nyfikenhet, nya idéer och svar. Kunskap ger möjligheter både för den enskilda personen men också för andra. Kunskap sprids och delas. Ny kunskap inom t.ex. forskning ger möjligheter som kan innebära ett svar på miljöproblemen eller möjligheter till att en ny medicin eller nya behandlingsmetoder tas fram som botar en svår sjukdom.

När Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP)  tillträdde sa han att Sverige ska ha universitets- och högskoleutbildningar av hög kvalitet och forskningsmiljöer i världsklass. Och att dagens forskning är morgondagens välfärd. Det är mycket kloka ord. Och jag instämmer absolut.

Under denna mandatperiod har det redan gjorts historiska satsningar inom forskningsområdet. Och flera stora reformer har genomförts och kommer att genomföras inom högskole- och universitetsvärlden.

Vi lever i en globaliserad värld. Ny kunskap och nya rön från andra delar av världen når oss här. Likaså sprids ny kunskap och nya rön från oss här i Sverige vidare till andra delar av världen. Och detta innebär möjligheter. Men det innebär också konkurrens.

Vår nuvarande politik skapar förutsättningarna som ger oss möjlighet att kunna inhämta kunskap, sprida kunskap och konkurrera med kunskap och därigenom föra oss framåt till en framtid full av möjligheter. Sverige har alla förutsättningar för att bli världsledande inom dessa områden. Och detta tack vare den politik som förs och de reformer som införts och som kommer att genomföras.

Det stora utrymmet som utbildning, forskning och innovation har i vårpropositionen visar tydligt att Regeringen lyfter fram möjligheterna och hur viktiga dessa områden är. Jag är väldigt glad för att Alliansregeringen idag presenterar en vårproposition med både stora och väl genomtänkta satsningar som leder Sverige ut ur krisen och mot en ljus framtid. Den ljusnande framtid är…i vårpropositionen. Och både våren och vårpropositionen är nu äntligen här.

Andra bloggare i ämnet: Runo JohanssonPer Altenberg, Mark Klamberg, Sebastian Bjernegård, Christian Tegnvallius, Carl Larsson, Anna Lundberg

tisdag 13 april 2010

Ja till sprututbytesprogram i Göteborg!

Idag skriver Helene Odenjung, kommunalråd och vice partiordförande för (FP) och Jonas Andersson, regionråd (FP) och ordförande för hälso- och sjukvårdsutskottet på GT:s ledarsida att det är hög tid att införa sprututbytesprogram i Göteborg. Detta är bra. Det behövs.

Vikten av åtgärder för att förhindra smittspridning av Hepatit B blir mer och mer angelägen. Under den senaste tiden har det förts fram flera larmrapporter om att Hepatit B sprids bland missbrukare i Västsverige. (Se bl.a. Dagens Medicin, GP, EPI-aktuellt Smittskyddsinstitutet). Jonas Andersson (FP) förde fram problemet i ett blogginlägg från februari i år. Nio personer har sedan mitten av december förra året insjuknat i Hepatit B och vårdats på infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samtliga är missbrukare eller anhöriga till missbrukare.

Alla som blir smittade med Hepatit B insjuknar inte och blir vårdade på en infektionsavdelning. Ungefär hälften av alla som smittas märker inte av något alls. Men har man blivit smittad så har man också blivit smittbärare och kan smitta andra.

Smittan sprids via blod eller kroppsvätskor. Det går att förhindra att både bli smittad själv och att, om man blivit smittad, också förhindra att den sprids till andra. Men om man missbrukar och använder sprutor i sitt missbruk, kommer då rena sprutor före behovet av narkotikan? Uppsöker man hälso- och sjukvården för att testa sig för att se om man eventuellt har blivit smittad av Hepatit B?

Ett sprututbytesprogram handlar om väldigt mycket mer än att enbart lämna ut rena sprutor. Kraven är hårda när det gäller hur ett sprututbytesprogram ska gå till. Det är enbart en del av ett brett vårdprogram som bl.a. inkluderar tester och vaccination, samtal och hälsorådgivning av läkare. Det skapas en kontakt med missbrukaren och det ger också möjlighet för varje person att få vård, stöd, behandling och möjlighet till en annan väg i livet som är fri från narkotikaanvändning. Det är enormt viktigt.

Helene Odenjung skriver idag på sin blogg ”Genom rena sprutor kan vi göra skillnad för en väldigt utsatt och bortglömd grupp”. Och jag instämmer med Helene helt och fullt. Ett sprututbytesprogram i Göteborg behövs! Och det behövs nu!

Blogginlägg i ämnet: Helene Odenjung, Jonas Andersson, Pär Gustafsson, Jens Karlsson/Liberati, Sebastian Bjernegård, Mikael Wendt, Adam Cwejman, Sami Korpela

torsdag 8 april 2010

Parboendegarantin välkomnas

Idag presenterade riksdagsledamot Barbro Westerholm (FP) rapporten "Tills döden skiljer oss åt" som är en kartläggning av möjligheten för äldre par att fortsätta leva tillsammans i äldreboende. En av de enkätundersökningar som gjorts visar att 3 av 4 kommuner inte kan garantera att äldre par kan fortsätta leva tillsammans i äldreboende. Om ett par bor tillsammans och delar sina liv med varandra så ska inte detta behöva slås isär och paret behöva separera om/när behov uppstår för en av dem eller båda två att flytta till ett äldreboende.

Att behöva flytta isär under dessa premisser är enormt tråkigt och tragiskt. Det är också väldigt påfrestande för paret som mot sin vilja och önskan tvingas till att, kanske efter att ha spenderat större delen av sina liv med varandra, flytta isär. (Se bl.a. Aftonbladet och DN.) Det ska inte behöva vara så. En person ska inte behöva tvingas till att sluta dela sin vardag och sitt liv med sin partner bara för att behov uppstår för att flytta till ett äldreboende. Att få välja vem man vill dela sitt liv med och att också kunna få göra det är en mänsklig rättighet. Det handlar också om medmänsklighet och om människovärde. Inget av dem upphör bara för att en person uppnår en viss ålder. Människovärdet är ju med hela tiden och under hela livet. Likaså våra mänskliga rättigheter.

Jag är både glad och stolt över att vi fortsätter att driva och lyfta upp dessa frågor. På riksplan har bl.a. Barbro Westerholm (FP) drivit dessa frågor. Och i Göteborg har Mikael Janson (FP) länge drivit frågor kring värdighet och rättigheter för äldre bl.a. när det gäller införande av parboendegarantin lokalt (se bl.a. GT/Expressen) och nu senast med rapporten ”Våga bli gammal i Folkpartiets Göteborg".

Och igår nämnde både partiledare Jan Björklund (FP) och Äldre och folkhälsominister Maria Larsson (KD) en vilja att införa lagstiftning för att säkerställa att äldre par inte ska behöva separera när en av dem eller båda två har behov att av att flytta till ett äldreboende. Det är tråkigt att det ska behövas lagstiftning för att säkerställa att äldre par ska få fortsätta bo tillsammans på äldreboende. Detta är något som redan i dagsläget borde kunna garanteras. Men det är väldigt glädjande att lagstiftning kan bli aktuell för att säkerställa att äldre par, om de så önskar, ska få kunna dela sina liv tillsammans och också kunna få göra det hela livet.

Läs gärna vad andra (FP)-bloggare skrivit i ämnet: Pär, Rosie, Anna, Marcus, Andreas, Linnéa, Carl, Hans, Mattias, Niklas, m. fl.

söndag 4 april 2010

En hälsosam konkurrens

Flera tecken visar att Sverige nu äntligen är på väg ut ur finanskrisen. Vi har en bra grund att stå på för återhämtning, återuppbyggande och vidareutveckling. Och detta mycket tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik som förs av vår alliansregering. Åtgärderna som regeringen har genomfört för att både stimulera ekonomin och för att förstärka Sverige konkurrensmässigt i vår globaliserade värld är åtskilliga. Några som kan nämnas är jobbskatteavdrag, avdrag för hushållsnära tjänster (RUT-avdrag), och historiska satsningar inom områdena högskola, universitet, forskning och nu senast infrastruktur.

Sverige har alla förutsättningar för att förstärkas och vidareutvecklas. Mycket av detta handlar om att se möjligheter. Det handlar också om att ta tillvara på möjligheterna och att det skapas förutsättningar för att möjligheterna kan förverkligas. Inom hälso- och sjukvårdssektorn finns det flertalet möjligheter som ger positiva effekter på flera plan.

Fri patientrörlighet inom EU och EES-länder är en sådan möjlighet som ger positiva effekter för både patienter och sjukvården i sig. Patienter ges alternativ till att den behandling, åtgärd, operation mm som de skulle ha fått i det landsting eller region där de är folkbokförda i stället kan få behandlingen, åtgärden, operationen utförd inom ett annat EU eller EES-land. Och, som jag nämnde i ett blogginlägg från juli 2009, ger den fria patientrörligheten för hälso- och sjukvårdssektorn, både den svenska och inom andra EU-länder, möjligheter till utbyte av både kunskap och erfarenhet och samverkan över landsgränser. Det ger ytterligare möjligheter för sjukvårdsektorn att kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt växa. Man lär sig och lär ut till andra genom utbyte av kunskap, information och erfarenheter. Det ger positiva effekter för både patienter och berörda inom sjukvårdssektorn.

Den fria patientrörligheten inom EU och EES-länder innebär dessutom en besparing i både pengar och lidande. Förutsatt att åtgärder och behandling utförs tidigt i ett sjukdoms- eller skadeförlopp. Ju längre tid som passerar mellan insjuknande till dess att åtgärd och behandling sätts in, desto längre tid för tillfrisknande, återhämtning, och därmed också sjukfrånvaro ofta både innan och efter åtgärd och behandling är utförd.

Jag är glad för att vi tillämpar EG-rätten kring detta och att Sverige, som medlem i EU tillsammans med bl.a. Nederländerna och Storbritannien, inte har beslutat att införa några begränsningar. Information om fri patientrörlighet hittar du bl.a. hos Försäkringskassan och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Informationen kunde, och borde, vara mer tydlig och lättare tillgänglig vilket bl.a. uppmärksammades nyligen i flera artiklar i Sjukhusläkartidningen (se bl.a. artikel 1, artikel 2 och artikel 3). Det är glädjande att se att det sedan dess gjorts starka förbättringar vad gäller både tydlighet och lättare tillgänglig information på hemsidor hos Försäkringskassan och SKL.

Möjligheter att skapa nya jobb inom hälso- och sjukvården är också något som ger positiva effekter. Införandet av LOV har bl.a. gett möjligheter att patienter har fler alternativ av vårdcentraler att välja bland och rätt att byta vårdgivare och vårdcentral om man så önskar. Det har också gett möjlighet för flertalet att öppna, driva och ta ansvar för en vårdcentral och att driva den på så sätt med bra vård, god tillgänglighet mm så att patienter väljer att gå till just den vårdcentralen i stället för en annan.

För några veckor sedan hade Handelsminister Ewa Björling en artikel publicerad i Aftonbladet debatt som tog upp möjligheter för Sverige att skapa jobb i återhämtningen och återuppbyggandet efter finanskrisen där ett av områdena som särskilt lyftes fram just var hälso- och sjukvården. Genom att öppna upp för utländsk konkurrens inom hälso- och sjukvårdssektorn finns möjlighet till att flertalet nya jobb skapas.

Om hälso- och sjukvårdssektorn öppnas för utländsk konkurrens ser jag som de främsta positiva effekterna just att patienter ges ytterligare valmöjligheter när det gäller till vem och till vilken vårdcentral mm man uppsöker för att få vård samt att det ger också ytterligare möjlighet till utbyte av kunskap, information och erfarenheter vårdgivare emellan. Arbetstillfällen kommer också att skapas och även det är mycket positivt.

En hälsosam konkurrens skapar möjligheter till samverkan och till att utbyta kunskap, information och erfarenheter. En hälsosam konkurrens skapar möjligheter till att sträva efter att göra bättre, ha bättre kvalitet, bättre IT-system, ökad patientsäkerhet och ökad trygghet i den hälso- och sjukvård som ges för både patient och vårdgivare. Sverige har alla förutsättningar för att bli ledande inom flertalet områden och min förhoppning är att hälso- och sjukvården är en av dem.