Vid en presskonferens idag meddelade Socialstyrelsen sitt svar till en 32-årig kvinnas brev med önskemål om att få avbryta sin livsuppehållande behandling. Detta uppmärksammades bl.a. i Dagens Medicin, SvD, Sveriges Radio, TT, GT/Expressen och GP. Brevet med svar som Socialstyrelsen har skrivit till den berörda patienten är väl skrivet. Och jag är väldigt glad över svaret i dess helhet. Socialstyrelsens uppgift är inte att hantera och kommentera enskilda fall. Deras uppgift är att fastställa råd, riktlinjer och föreskrifter som ska vara vägledande och rådgivande för inte enbart en patient, person eller yrkesutövare.
I stället ska råd, riktlinjer och föreskrifter vara vägledande för alla patienter, personer och yrkesutövare. Med detta är det också då viktigt att råden, riktlinjerna och föreskrifterna är tillräckligt tydliga för att kunna följas utan att frågetecken och tveksamheter ska behöva uppstå. Och det gäller både som patient, anhörig och yrkesutövare. Man måste kunna känna sig trygg. Och tryggheten är som allra viktigast att den finns när det handlar om svåra situationer och val inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens svar kring denna fråga ser jag som väldigt positivt. Det förstärker och förtydligar patientsäkerhet, patienträttigheter och yrkesutövande. Frågan i detta fall handlar inte om aktiv dödshjälp. Den handlar om att varje person har rätten till att söka vård, delta i vård och behandling och att man också har rätten till att både neka till vård och avbryta pågående vård och behandling om man så önskar, förutsatt att patienten är beslutskapabel, att tvångsvård inte föreligger, mm. Och det är en stor skillnad. Och det handlar om att varje person också har rätt att få och att yrkesutövande ska kunna få ge medmänsklig och värdig vård. I livets alla stadier.
Jag rekommenderar varmt att läsa Socialstyrelsens svar. Och även att läsa svaret till Svenska Läkaresällskapets ordförande i medicinsk etik, Ingemar Engström. Ett mer utförligare resonemang och länkar till tidigare artiklar i ämnet med bl.a. debattartikel av Ingemar Engström finns i mitt tidigare blogginlägg i slutet av mars.
I slutet av 2010 ska Socialstyrelsen komma ut med uppdaterade riktlinjer kring vård i livets slutskede. Min förhoppning är att de kommer att vara uppdaterade, förbättrade och förtydligade så att de kan utgöra ett bra stöd för berörda i hur att hantera dessa situationer när de uppstår inom hälso- och sjukvården, för alla berörda.
Läs gärna vad andra bloggare skriver i ämnet: Helena von Schantz, Sebastian Bjernegård, Pierre Edström, Sven-Olov Edvinsson, Per Pettersson, Fredrik Sneibjerg, Mikael Wendt
Väldigt bra inlägg! Jag känner mig tveksam redan till den patientsäkerhet som finns nu och vill inte se den urholkad.
SvaraRaderaHär är länken till ett blogginlägg där jag skrev om den tveksamheten:
http://helenavonschantz.blogspot.com/2010/03/to-be-or-not-to-be-euthanized.html
Tack! Patientsäkerheten är ett av det absolut viktigaste och det är något som behöver lyftas upp och bli påmind om. Den gäller alla dagar och för alla personer/patienter. Det är ju det som är en del av det som utgör grunden för trygghet och tillit i mötet mellan patient och hälso- och sjukvården. Och varje patient är en person. Väldigt bra blogginlägg du skrivit om detta. Det berör. Och visar just på hur viktigt det är att vi ser att alla är unika personer. Med det följer medmänsklighet, respekt, bekräftelse på att att vara just en person med en åsikt, vilja, önskemål mm och att behandlas och bemötas med värdighet. Oavsett ålder. Man är en person genom hela livet. Det är väldigt tråkigt att höra att frågor aldrig blev ställda. Det ska inte behöva vara så. Jag hoppas att vi ger möjligheten till att patienter/personer och yrkesutövare ser människan och just personen. För det betyder oerhört mycket, i hur vi bemöter och behandlar andra medmänniskor. Svensk hälso- och sjukvård är bra, men människor ska absolut inte behöva komma i kläm, bli osynliga, eller falla mellan stolarna. Tack Helena! :)
SvaraRadera