Flera tecken visar att Sverige nu äntligen är på väg ut ur finanskrisen. Vi har en bra grund att stå på för återhämtning, återuppbyggande och vidareutveckling. Och detta mycket tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik som förs av vår alliansregering. Åtgärderna som regeringen har genomfört för att både stimulera ekonomin och för att förstärka Sverige konkurrensmässigt i vår globaliserade värld är åtskilliga. Några som kan nämnas är jobbskatteavdrag, avdrag för hushållsnära tjänster (RUT-avdrag), och historiska satsningar inom områdena högskola, universitet, forskning och nu senast infrastruktur.
Sverige har alla förutsättningar för att förstärkas och vidareutvecklas. Mycket av detta handlar om att se möjligheter. Det handlar också om att ta tillvara på möjligheterna och att det skapas förutsättningar för att möjligheterna kan förverkligas. Inom hälso- och sjukvårdssektorn finns det flertalet möjligheter som ger positiva effekter på flera plan.
Fri patientrörlighet inom EU och EES-länder är en sådan möjlighet som ger positiva effekter för både patienter och sjukvården i sig. Patienter ges alternativ till att den behandling, åtgärd, operation mm som de skulle ha fått i det landsting eller region där de är folkbokförda i stället kan få behandlingen, åtgärden, operationen utförd inom ett annat EU eller EES-land. Och, som jag nämnde i ett blogginlägg från juli 2009, ger den fria patientrörligheten för hälso- och sjukvårdssektorn, både den svenska och inom andra EU-länder, möjligheter till utbyte av både kunskap och erfarenhet och samverkan över landsgränser. Det ger ytterligare möjligheter för sjukvårdsektorn att kunskapsmässigt och erfarenhetsmässigt växa. Man lär sig och lär ut till andra genom utbyte av kunskap, information och erfarenheter. Det ger positiva effekter för både patienter och berörda inom sjukvårdssektorn.
Den fria patientrörligheten inom EU och EES-länder innebär dessutom en besparing i både pengar och lidande. Förutsatt att åtgärder och behandling utförs tidigt i ett sjukdoms- eller skadeförlopp. Ju längre tid som passerar mellan insjuknande till dess att åtgärd och behandling sätts in, desto längre tid för tillfrisknande, återhämtning, och därmed också sjukfrånvaro ofta både innan och efter åtgärd och behandling är utförd.
Jag är glad för att vi tillämpar EG-rätten kring detta och att Sverige, som medlem i EU tillsammans med bl.a. Nederländerna och Storbritannien, inte har beslutat att införa några begränsningar. Information om fri patientrörlighet hittar du bl.a. hos Försäkringskassan och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Informationen kunde, och borde, vara mer tydlig och lättare tillgänglig vilket bl.a. uppmärksammades nyligen i flera artiklar i Sjukhusläkartidningen (se bl.a. artikel 1, artikel 2 och artikel 3). Det är glädjande att se att det sedan dess gjorts starka förbättringar vad gäller både tydlighet och lättare tillgänglig information på hemsidor hos Försäkringskassan och SKL.
Möjligheter att skapa nya jobb inom hälso- och sjukvården är också något som ger positiva effekter. Införandet av LOV har bl.a. gett möjligheter att patienter har fler alternativ av vårdcentraler att välja bland och rätt att byta vårdgivare och vårdcentral om man så önskar. Det har också gett möjlighet för flertalet att öppna, driva och ta ansvar för en vårdcentral och att driva den på så sätt med bra vård, god tillgänglighet mm så att patienter väljer att gå till just den vårdcentralen i stället för en annan.
För några veckor sedan hade Handelsminister Ewa Björling en artikel publicerad i Aftonbladet debatt som tog upp möjligheter för Sverige att skapa jobb i återhämtningen och återuppbyggandet efter finanskrisen där ett av områdena som särskilt lyftes fram just var hälso- och sjukvården. Genom att öppna upp för utländsk konkurrens inom hälso- och sjukvårdssektorn finns möjlighet till att flertalet nya jobb skapas.
Om hälso- och sjukvårdssektorn öppnas för utländsk konkurrens ser jag som de främsta positiva effekterna just att patienter ges ytterligare valmöjligheter när det gäller till vem och till vilken vårdcentral mm man uppsöker för att få vård samt att det ger också ytterligare möjlighet till utbyte av kunskap, information och erfarenheter vårdgivare emellan. Arbetstillfällen kommer också att skapas och även det är mycket positivt.
En hälsosam konkurrens skapar möjligheter till samverkan och till att utbyta kunskap, information och erfarenheter. En hälsosam konkurrens skapar möjligheter till att sträva efter att göra bättre, ha bättre kvalitet, bättre IT-system, ökad patientsäkerhet och ökad trygghet i den hälso- och sjukvård som ges för både patient och vårdgivare. Sverige har alla förutsättningar för att bli ledande inom flertalet områden och min förhoppning är att hälso- och sjukvården är en av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar