Fri patientrörlighet inom EU

Svensk sjukvård har länge haft problem med långa patientköer inom delar av sin verksamhet. Som ett försök till att lösa problemet infördes den nationella vårdgarantin i november 2005. (Länk till Motion 2004/05:So642 hittar du här.) Sjukvården har sedan dess arbetat med kökortning och översyn av sin verksamhet för att kunna nå upp till vårdgarantins uppsatta mål. Träget arbete har lett till att köerna har kortats för flertalet av de behandlingar och åtgärder som ges inom vårdområdet. Men det finns fortfarande alltför många patienter som väntar i en vårdkö på att få symptom utredda, få en diagnos, en nödvändig behandling eller åtgärd. Under tiden får dessa patienter vänta i en vårdkö.

Möjligheten finns redan idag för patienter som väntar i en vårdkö att söka och få planerad vård inom andra EU-länder och att hemlandet står för de vårdkostnader som uppstår. Tyvärr har en del av dessa fall behövt tas upp i EG-domstolen för att där fastställa patientens rättighet till att få ersättning från sitt hemland för vårdkostnaderna.

En del patienter har valt att söka planerad vård i annat EU-land. Andra har valt att inte göra detta utan har i stället valt att söka planerad vård inom annat landsting eller valt att stå kvar i vårdkön. Patienten kanske inte orkar förflytta sig till ett annat EU-land eller annat landsting för att få en behandling eller åtgärd utförd. Det kan också kännas tryggt att få vård vid "sin" vårdinrättning och av "sin" vårdgivare.

Diskussionerna som nu förs mellan EU:s social- och hälsoministrar när det gäller fri patientrörlighet inom EU berör hälso- och sjukvården på flera plan. Ett av dem är just vårdköerna. Kritiker till fri patientrörlighet inom EU för fram som ett argument att det både blir dyrt och att svensk sjukvård urlakas om patienterna söker och får sin vård inom annat EU-land. Jag tror inte att så är fallet. I stället tror jag att den fria patientrörligheten inom EU både kommer att innebära kostnadsbesparingar för Sverige och att svensk sjukvård kommer att stärkas och utvecklas i en positiv riktning. Ju längre tid mellan insjuknande till dess att åtgärd utförs desto längre återhämtning och sjukskrivningsperiod ... både innan och efter åtgärd.

Kontakter och samverkan med vårdgivare inom andra EU-länder kommer med all sannolikhet att stärka svensk sjukvård. Möjligheterna till utbyte av kunskap, erfarenheter och kontakt med hur andra EU-länder har valt att organisera sin vårdverksamhet kan bli både positivt och givande. Svensk hälso- och sjukvård har mycket bra att kunna visa och dela med sig av till andra länder. Likaså har andra länder mycket bra att kunna visa och dela med sig av till svensk sjukvård. Kunskap är en kontinuerligt pågående process...det finns alltid något nytt att lära sig, nya tankar och idéer att ta till sig och erfarenheter att dela med sig av. Saker stagnerar lätt om man stänger ute ny kunskap och nya idéer. Detsamma gäller också om man glömmer bort eller inte använder sig av den kunskap och erfarenhet som redan finns.

Jag hoppas att svensk sjukvård ser fri patientrörlighet och gränsöverskridande vård inom EU som något positivt. Jag hoppas också att svensk sjukvård ser den fria patientrörligheten som en möjlighet till att både lösa problem med vårdköer och en möjlighet till att på EU-nivå få visa och utföra bra sjukvård. Redan idag söker sig patienter från andra länder till Sverige för att få behandlingar och åtgärder som svensk sjukvård både är bra på och inom vissa delar är världsledande. Stockholm Care (Stockholms Läns Landsting) och Sahlgrenska International Care AB (Västra Götlandsregionen) handhar patienter från utlandet som söker just svensk hälso- och sjukvård.

För att fri patientrörlighet inom EU ska fungera är det många praktiska detaljer som behöver lösas. Frågor kring sekretess, patientjournaler, patientskadeförsäkringar, patientsäkerhet, smittskydd, vårdrelaterade infektioner, mm är några av de ämnen som EU måste hitta en gemensam lösning för. Jag ser därför väldigt positivt på att Socialminister Göran Hägglund (KD) nu under Sveriges ordförandeskap för diskussioner kring fri patientrörlighet inom EU med övriga social- och hälsoministrar. Min förhoppning är att frågorna finner en lösning inom en snar framtid.