Köerna till psykiatrin måste kortas

Insändare publicerad i GP torsdag den 17 juni, 2010:

Att drabbas av psykisk ohälsa är tungt och väldigt påfrestande. Både för personen själv och för familj, anhöriga och vänner. Det sociala kontaktnätet påverkas och arbetsrelationer påverkas. Många drar sig för att uppsöka vård.

Man talar ofta om "Det glömda Sverige". Det borde inte behöva vara så. Stigma, fördomar och förutfattade meningar försvårar ytterligare för att föra upp området på agendan.

På sina håll har psykiatriområdet förbättrats. Vårdköer har kortats inom en del områden och kvalitetsöversyn har utförts över verksamheterna för att bättre kunna erbjuda evidensbaserad vård. Socialstyrelsen har i år publicerat nationella riktlinjer för till exempel vård vid depression och ångestsyndrom som bland annat lyfter fram god kontinuitet, hög tillgänglighet, samverkan mellan primärvård och psykiatrin samt vikten av uppföljning av den vård som ges.

Men överlag verkar diskussionen kring förbättringsarbete inom psykiatrin tystnat.

Den debatt som med jämna mellanrum faktiskt förs verkar till större delen bestå av patienter, anhöriga eller vid en del fall anställda. Berättelserna handlar bland annat om långa väntetider, upprepade försök till hjälp utan att få gehör, enbart receptförskrivning, för kort vårdtid eller att ha sökt vård men blivit bedömd att inte ha ett tillräckligt allvarligt sjukdomstillstånd för omedelbar vård med ibland väldigt tragiska händelser i nära anslutning efteråt.

Det ska inte vara långa väntetider till ett besök inom psykiatrin. Mår en person dåligt och kanske är självmordsbenägen, har stark ångest eller upplever tunga psykiska symptom så är en väntetid på flera veckor för att få träffa någon en oändligt lång tid för den patienten att behöva vänta. Varje minut kan kännas som flera timmar, som en evighet. Vad händer med personen under tiden? I vilket skick befinner sig personen när han/hon väl får träffa sin vårdgivare?

Klarar personen i sitt tillstånd av att vänta över huvudtaget?

Lösningen på en påfrestande väntetid bör inte vara att personen ska behöva uppsöka en psykiatrisk akutmottagning eller att det blir en annan tragisk utgång. Långa väntetider är inte acceptabelt inom psykiatrin och vid psykisk ohälsa. Det är oerhört tungt och påfrestande för både den drabbade och för familj och anhöriga. Varje dag, vecka, månad eller mer en person får vänta på ett besök hos sin vårdgivare för att få hjälp, stöd och behandling vid psykisk ohälsa är alldeles för mycket.

Kristina Palmgren