onsdag 30 juni 2010

Alliansens Vårdval 2010 - full med förslag och möjligheter.

Idag presenterar Alliansens sjukvårdsgrupp rapporten ”Vårdvalet 2010. Köfri, säker och jämlik vård med fokus på hälsa”. Sjukvårdsgruppen består av Anders Andersson (KD), Filippa Reinfeldt (M), Kenneth Johansson (C) och Jonas Andersson (FP). I dagens artikel i SvD lyfts flera av de problem fram som präglat svensk hälso- och sjukvård under en längre tid. Samtidigt lyfter arbetsgruppen också fram lösningar på dessa problem. Lösningar som är väl genomtänkta och som också har möjlighet att kunna genomföras i praktiken.

Några av de problem som nämns är vårdköer, vårdskador och lång väntetid vid akutmottagningar. Förslaget är att väntetid vid en akutmottagning inte bör vara mer än 4 timmar. Detta är väldigt bra. Och det är helt oacceptabelt att det varje år är 10 % av alla patienter som drabbas av någon form av vårdskada. SKL:s senaste mätning tidigare i vår visade att det i genomsnitt är 451 patienter varje vecka som drabbas av någon form av vårdskada. Detta är absolut inte bra.

Ytterligare förslag är att den pågående psykiatrisatsningen permanentas för att ge förutsättningar till en långsiktig utveckling av förbättringar inom området psykiatri. Precis som rapporten nämner så har psykiatrin legat högt på agendan för alliansregeringen, vilket är väldigt bra. Men det återstår oerhört mycket mer att göra inom området bl.a. när det gäller väntetider, samarbete mellan olika instanser, FoU, mm. Det är också glädjande att det föreslås att de ekonomiska villkoren för sjuksköterskor som går specialistutbildning behöver ses över och förbättras. Vidareutbildning av personal borde ses som en investering som ger åtskilligt positivt tillbaka för personalen, verksamheten och framför allt för patienter.

Alliansregeringens kömiljard har varit och är ett välkomnat tillskott och satsning i arbetet med att korta vårdköerna. Kömiljarden har också påverkat vårdköerna i positiv riktning. Rapporten föreslår en uppstramning av vårdgarantin. Den största förändringen i förslaget innebär att den kompletteras med en yttre tidsgräns på 95 dagar. Dvs, att eventuell behandling ska påbörjas senast 95 dagar efter en första kontakt med hälso- och sjukvården. Och detta omfattar i så fall också tiden för utredning och diagnostik. Detta kommer att innebära en stor utmaning för delar inom hälso- och sjukvården. Men jag är övertygad om att det kommer att gå att genomföra. Bl.a. genom en välfungerande dialog och samverkan.

Läs gärna andra bloggar i ämnet: Christer Sörliden, Per Ankersjö, Olle Edblom, Filippaochjag, Karl Henriksson, Raymond Svensson, Birgitta Rydberg, Den hälsosamme ekonomisten,
Media: DN, GPDagens Medicin, SR, SVT,

söndag 27 juni 2010

Nationell kartläggning om psykiatrin - Aktiv vidareutveckling på gång?

I torsdags presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en rapport med nationell kartläggning om heldygnsvård inom psykiatrin. Målet med kartläggningen är att ge regering, landsting och kommuner ett bättre underlag för diskussioner, planering och utveckling av insatser till personer med psykisk ohälsa.

Kartläggningen inkluderar uppgifter från 2008 när det gäller vårdplatser, vårdproduktion, behandlingsmetoder, kostnader, antal patienter, vårdinnehåll mm. Den omfattar också under perioden maj 2009 till februari 2010 besök i samtliga verksamheter som bedriver heldygnsvård inom allmänpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri. Resultatet är rapporten på 131 sidor som i torsdags överlämnades till Socialdepartementet.

Det är inte en dag för tidigt att kartläggning över heldygnsvården inom psykiatrin har gjorts. SKL nämner att de vill förse landsting och kommuner med ett faktabaserat underlag för aktiv vidareutveckling av insatser inom området. Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att påskynda och förstärka arbetet med förbättring av uppföljning, regelbunden redovisning och statistik inom psykiatrisk vård. SKL nämner att det i nuläget är delvis problematiskt att få fram just tillförlitlig statistik inom delar av psykiatrin. Fakta, statistik och möjlighet till jämförelser är en av grunderna till att både kunna utvärdera och vidareutveckla en verksamhet. Då behövs också tillgång till lämplig, användbar och framförallt tillförlitlig statistik, uppgifter och information. Och den behövs nu.

Kartläggningen lyfter fram flera viktiga punkter. En utmärker sig speciellt och handlar om samverkan och samarbete med öppenvård och kommunen. Detta är enormt viktigt. Fungerar inte samarbetet mellan de olika instanserna kring en patient så ökar risken för att patienten faller mellan stolarna och att vård, efterföljande behandling och stödinsatser fallerar. Och då med alltför ofta ett resultat av att personens hälsotillstånd försämras och heldygnsvård åter blir aktuellt. Detta är absolut inte bra.

Förhoppningsvis kommer kartläggningen också leda till stora och snara förbättringar inom psykiatriområdet. Områdena behöver minst sagt både förstärkas och förbättras. Aktivt vidareutvecklingsarbete inom området borde vara en självklarhet!

måndag 21 juni 2010

Sprututbytesprogram antaget i Stockholm

Vid ett extrainsatt landstingsfullmäktigemöte röstade idag Stockholm igenom införande av sprututbytesprogram på försök. Det är glädjande att resultatet av omröstningen leder till att sprututbytesprogram införs på försök. Det utgör ett väldigt viktigt inslag när det gäller att förhindra smittspridning av Hepatit B och HIV och för området missbruksvård.

Som jag skrev i ett blogginlägg från april i år så handlar ett sprututbytesprogram om väldigt mycket mer än att enbart lämna ut rena sprutor. Sprututbytesprogram är ett brett vårdprogram som inkluderar bl.a. tester, vaccination, hälsorådgivning av läkare och samtal.

Sprututbytesprogram ger också en möjlighet till att nå ut till och få kontakt med en grupp som ofta självmant inte uppsöker sjukvården. Och därigenom kunna erbjuda ett brett vårdprogram där en av de delar som ingår är rena sprutor.

Det är angeläget att förhindra smittspridning av Hepatit B och HIV. Det är också angeläget att det erbjuds bra missbruksvård och insatser i förebyggande syfte. Det är då också angeläget att vården når ut till dem som berörs.

Tidigare i vår skrev Helene Odenjung, kommunalråd och vice partiordförande för (FP), och Jonas Andersson, regionråd och ordförande för hälso- och sjukvårdsutskottet, på GT:s ledarsida att det är hög tid att införa sprututbytesprogram i Göteborg. Min förhoppning är att även Göteborg kommer att säga ja till detta.

Införande av sprututbytesprogram som del i ett brett vårdprogram med höga krav innebär en möjlighet till att nå ut till personer som använder sprutor i sitt missbruk, förhindra smittspridning och erbjuda utsatta personer en annan väg igenom livet.

Läs gärna andra bloggar i ämnet: Adam Cwejman, Olov Lindquist, Pär Gustafsson, Annika Beijbom, Helene Odenjung, Jonas Andersson, Victor Zetterman, Per Pettersson,

Media: DN, SvD, GT/Expressen, Sveriges Radio, SVT,

torsdag 17 juni 2010

Köerna till psykiatrin måste kortas

Insändare publicerad i GP torsdag den 17 juni, 2010:

Att drabbas av psykisk ohälsa är tungt och väldigt påfrestande. Både för personen själv och för familj, anhöriga och vänner. Det sociala kontaktnätet påverkas och arbetsrelationer påverkas. Många drar sig för att uppsöka vård.

Man talar ofta om "Det glömda Sverige". Det borde inte behöva vara så. Stigma, fördomar och förutfattade meningar försvårar ytterligare för att föra upp området på agendan.

På sina håll har psykiatriområdet förbättrats. Vårdköer har kortats inom en del områden och kvalitetsöversyn har utförts över verksamheterna för att bättre kunna erbjuda evidensbaserad vård. Socialstyrelsen har i år publicerat nationella riktlinjer för till exempel vård vid depression och ångestsyndrom som bland annat lyfter fram god kontinuitet, hög tillgänglighet, samverkan mellan primärvård och psykiatrin samt vikten av uppföljning av den vård som ges.

Men överlag verkar diskussionen kring förbättringsarbete inom psykiatrin tystnat.

Den debatt som med jämna mellanrum faktiskt förs verkar till större delen bestå av patienter, anhöriga eller vid en del fall anställda. Berättelserna handlar bland annat om långa väntetider, upprepade försök till hjälp utan att få gehör, enbart receptförskrivning, för kort vårdtid eller att ha sökt vård men blivit bedömd att inte ha ett tillräckligt allvarligt sjukdomstillstånd för omedelbar vård med ibland väldigt tragiska händelser i nära anslutning efteråt.

Det ska inte vara långa väntetider till ett besök inom psykiatrin. Mår en person dåligt och kanske är självmordsbenägen, har stark ångest eller upplever tunga psykiska symptom så är en väntetid på flera veckor för att få träffa någon en oändligt lång tid för den patienten att behöva vänta. Varje minut kan kännas som flera timmar, som en evighet. Vad händer med personen under tiden? I vilket skick befinner sig personen när han/hon väl får träffa sin vårdgivare?

Klarar personen i sitt tillstånd av att vänta över huvudtaget?

Lösningen på en påfrestande väntetid bör inte vara att personen ska behöva uppsöka en psykiatrisk akutmottagning eller att det blir en annan tragisk utgång. Långa väntetider är inte acceptabelt inom psykiatrin och vid psykisk ohälsa. Det är oerhört tungt och påfrestande för både den drabbade och för familj och anhöriga. Varje dag, vecka, månad eller mer en person får vänta på ett besök hos sin vårdgivare för att få hjälp, stöd och behandling vid psykisk ohälsa är alldeles för mycket.

Kristina Palmgren

tisdag 15 juni 2010

Max 4 timmar på akuten - Ett utmärkt förslag!

Sedan lång tid tillbaka har sjukvården i genomsnitt långa väntetider på sina akutmottagningar. Alltför ofta meddelas det att personer fått vänta i otaliga timmar med allt från att ha fått vänta i upp till 14 timmar eller mer till att helt ha blivit bortglömda och inte fått träffa en läkare över huvud taget. För inte så länge sedan ledde just det till att en patient som uppsökte akutvård blev bortglömd och att personen senare avled. Detta är oerhört tragiskt och sorgligt.

Många landsting och regioner har arbetat med att försöka korta väntetider på sina sjukhus akutmottagningar, med varierad grad av resultat, varav några lyckade. Tyvärr tillhör alltför många den andra kategorin med alltför långa väntetider på akuten. Detta innebär ett stort lidande för personer som uppsöker akutvård.

Igår uttalade socialminister Göran Hägglund (KD) att han vill lagstifta om långa väntetider på akutmottagningar (se bl.a. Expressen 1, Expressen 2Dagens Medicin, Nyhetskanalen TV4). Han vill ha en garanti för att en patient inte ska behöva vänta mer än 4 timmar på akuten. En maxtid för väntetid är väldigt välkomnat. Det bästa hade naturligtvis varit att det inte hade behövts lagstifta om detta. Men långa väntetider är fortfarande tråkigt nog ett problem vid alltför många akutmottagningar och det är absolut inte bra. Jag tycker därför att det är ett mycket bra förslag med att lagstifta om max 4 timmars väntetid på akuten. Det hade eliminerat väldigt mycket onödigt lidande, frustration och oro för väldigt många personer. 

Läs gärna andra bloggar i ämnet: Victor Zetterman, Kent Persson, Johan Malmros,

fredag 4 juni 2010

Forskning stöder tidigare betyg

Igår presenterade Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning (IFAU) rapporten ”Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden?”. Detta uppmärksammades bl.a. i UNT, DN. I underlaget till studien ingår uppgifter från 2 miljoner elever som gick på låg- och mellanstadiet under den period då betyg gradvis avskaffades under 1970-talet. Studien har tittat på de långsiktiga effekterna av att inte ge betyg till elever på låg- och mellanstadium.

Resultaten visar att avskaffandet av betyg tidigt har lett till negativa konsekvenser på utbildningslängden för flickor allra främst för döttrar till lågutbildade föräldrar. Det var färre i denna grupp flickor som klarade gymnasiet. För pojkar till lågutbildade föräldrar var det även där färre som klarade gymnasiet. Studien visar att andelen som inte klarade gymnasiet ökade med 8-16 % för flickor och med 7-10 % för pojkar efter det att betygen avskaffades. Däremot visar studien att avskaffandet av tidiga betyg haft en positiv påverkan på utbildningslängden för pojkar till högutbildade föräldrar. Det var fler i denna grupp som genomfört högskolestudier.

Naturligtvis finns även forskning som visar andra resultat. Men i detta fall ingår 2 miljoner elever i underlaget och det är väldigt många personer och därmed ett omfattande underlag. Det gör att sannolikheten ökar för resultaten som studien har kommit fram till. Ju större underlag desto större sannolikhet. Studien är också baserad på elever som gått på låg- och mellanstadiet i svensk skola. Mycket har förändrat sig sedan 1970-talet, men det är svårt att kunna avvisa de resultat som denna rapport visar.

Alliansregeringen genom Utbildningsdepartementet har föreslagit att återinföra betyg från 6:e klass och riksdagen kommer att ta ställning till detta till hösten. Jag hoppas att förslaget kommer att röstas igenom med ett förhoppningsvis enhälligt ja. Vi i folkpartiet säger ja till tidigare betyg. Det handlar om att tidigt kunna upptäcka om extra stöd och åtgärder ska sättas in för elever som behöver det. Ju tidigare stöd och insatser kan sättas in desto bättre för eleven, lärare och föräldrar. Det handlar också om att uppmuntra, motivera och förstärka det som varje elev är bra och duktig på.

I debatten kring återinförande av tidigare betyg nämns ofta att tidiga betyg inte är bra och att det innebär sortering mellan de elever som har det lättare i skolan och de som behöver lite extra tid och stöd. Och att det sker på bekostnad av de elever som behöver lite mer tid och stöd. Jag håller inte med om detta. Och rapporten som presenterades igår visar att åtminstone för de 2 miljoner elever som gick i låg- och mellanstadiet när betyg avskaffades har det lett till precis tvärtom och fått negativa långsiktiga konsekvenser för både flickor och pojkar till lågutbildade föräldrar. Det handlar om lika möjligheter för elever i den svenska skolan. Jag hoppas intensivt på att förslaget om att återinföra betyg från årskurs 6 röstas igenom i riksdagen till hösten. Det spelar roll i längden.

Läs gärna andra bloggar i ämnet: Anna Lundberg, Rasmus Jonlund, Linnéa Darell, Helena von Schantz, Malin DanielssonMikael Wendt, Per Altenberg, Sami Korpela, Björn Brändevall

tisdag 1 juni 2010

Låt spriten fortsätta flöda...

…dvs handspriten på våra sjukhus, vårdcentraler och patientmottagningar. I september förra året skrev jag ett blogginlägg om att ca 10 % av alla inneliggande patienter drabbas av någon form av vårdrelaterad infektion och att antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektion drastiskt måste minskas. Sveriges Kommuner och Landstings mätning då visade att antalet drabbade i genomsnitt hade sjunkit med 1,3 % från 2008 till 2009. Resultatet gav indikationen att det var på väg åt rätt håll.

När mätningen gjordes i höstas hade genomsnittet sjunkit ännu mer och låg då på 8,9 %. Detta var en minskning med drygt 3,0 % på två år, vilket motsvarade 220 färre dödsfall och 42 000 färre drabbade. Även detta resultat gav indikationen att det var på väg åt rätt håll.

Idag publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) resultatet av vårens mätning av vårdrelaterade infektioner. Det nationella genomsnittet ligger i princip på samma nivå som vid förra vårens mätning, 9,6 % i år jämfört med 9,7 % förra året. Det har alltså ökat sedan mätningen i höstas. I vårens mätning är antal fall som rapporterats inom den somatiska slutenvården 20 481 patienter och inom den psykiatriska slutenvården 2 990 patienter. Dessa patienter har alltså under sin sjukhusvistelse också drabbats av någon form av vårdrelaterad infektion. Med andra ord, detta innebär att det i genomsnitt är 64 patienter varje dag, 451 patienter varje vecka och nästan 2 000 patienter varje månad som drabbas av någon form av vårdrelaterad infektion. Detta är alldeles för många.

Det har arbetats febrilt med hygienrutiner och för att öka medvetenheten kring detta ute på landets sjukhus. Mätningen som publicerades idag visar också att antalet patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner minskar på flera sjukhus och inom flera landsting. Tyvärr visar också mätningen att det också ökar på en del sjukhus och inom en del landsting. Detta är inte bra. En del av de patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion får en så svårbehandlad infektion att det leder till en mycket lång och svår sjukdomsperiod. En del patienter, allra främst de med försvagat immunförsvar eller de som ännu inte hunnit utveckla ett eget immunförsvar, klarar inte av infektionen utan avlider.

Att det är ca 64 patienter varje dag som drabbas av någon form av vårdrelaterad infektion är alldeles för många. Ett enkelt sätt att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner är vanlig handsprit använd på rätt sätt. Låt därför handspriten fortsätta flöda inom svensk hälso- och sjukvård. Så även arbetet med hygienrutiner mm. Antalet patienter som drabbas av en vårdrelaterad infektion måste minskas!