måndag 28 september 2009

Möjlighet till god munhälsa

Tandborstning tillhör det där som man gör varje dag och förmodligen inte ägnar någon större tid till att fundera så mycket över. Man borstar sina tänder och går till tandläkaren ungefär en gång om året och går förhoppningsvis därifrån med svaret att man inte har några hål.

Men för många så är just en så vanlig sak som tandborstning något som personen av olika anledningar inte kan göra själv. T.ex. behöver många inom äldreomsorgen regelbundet assistans med att borsta tänderna. Likaså finns t.ex. också behov av regelbunden assistans med tandborstning hos en del personer med funktionsnedsättning och funktionshinder.

Möjligheten till att få borsta sina tänder borde vara en lika grundläggande självklarhet som möjligheten till assistans med yttre personlig hygien. Tyvärr är det alldeles för många som har ett behov av assistans med tandborstning men som av olika anledningar inte får detta.

Munhälsan har en stark påverkan på resten av kroppens hälsa. Både positivt och negativt. Oftast upplever personen dessutom att mat smakar bättre om personen regelbundet får assistans med tandborstning. När det gäller äldre är detta något väldigt positivt. Många äldre tappar matlusten. Med åldern får kroppen också svårare att ta upp näringsämnen från maten. Om personen upplever att maten smakar bättre kommer personen förmodligen också att äta. Personen kommer förmodligen också att äta större portioner och på så sätt förhoppningsvis få i sig mer näringsämnen som i sin tur främjar personens hälsa positivt.

Munhälsan har en alltför stark påverkan på kroppens hälsa för att den ska kunna bortses ifrån. Att ha möjlighet till att regelbundet kunna få borsta sina tänder borde vara en självklarhet. Regelbunden tandborstning lägger grunden för en god munhälsa. Och möjlighet till en god munhälsa borde utgöra ett självklart inslag i både daglig och preventiv vård.

fredag 18 september 2009

Go:morgon Go:teborg!














En strålande och vacker början på en förhoppningsvis lika strålande och vacker dag. Go:morgon Go:teborg och go:morgon Sverige, EU och resten av världen! :)
(Foto: Siluett av Landala vattentorn med soluppgång i bakgrunden.)

söndag 13 september 2009

Möjlighet till nystart med HLR och hjärstartare

Att hjärtat plötsligt skulle sluta slå och stanna är nog inget som de flesta av oss har i tankarna. Men varje år inträffar det att personer drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Många av hjärtstoppen inträffar i sjukhus- eller sjukvårdande miljö där patienten är omgärdad av personal utbildad och tränad i både hjärt-lungräddning (HLR) och med tillgång till defibrillator (hjärtstartare). Förutsättningarna för att överleva ett hjärtstopp i denna miljö är väldigt väldigt goda.

Men vad händer om ett hjärtstopp inträffar någon annanstans? Som tex vid en sporthall, konsert, nöjespark eller på en badplats? Varje år drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusmiljö. För de flesta av fallen är det någon form av hjärtsjukdom som är den bakomliggande orsaken. Det kan vara en kronisk hjärt-kärlsjukdom där hjärtsjukdomen är känd sedan tidigare. Men i flertalet av fallen finns det ingen förvarning till hjärtstoppet. Det kan t.ex. vara en hjärtinfarkt, att hjärtat börjar slå i otakt/arytmiskt eller att en blodpropp släpper och flyter med blodet så att detta stör eller stoppar upp blodflödet till/från hjärtat och förhindrar att hjärtat kan slå normalt för att därefter stanna.

Enligt uppgifter är det ungefär 28 % av befolkningen som inte vet hur man utför HLR. Det kan också vara så att en person faktiskt vet hur man utför HLR men blir chockad när ett hjärtstopp verkligen inträffar och då kanske helt enkelt inte klarar av att agera och utföra HLR. Då är det bra om det finns flera som kan HLR och som kan hjälpa till.

Att någon ger HLR ökar möjligheten till överlevnad för den som drabbas av hjärtstopp. HLR i kombination med en hjärtstartare ökar möjligheten ännu mer. För när hjärtat stannar handlar det om att få blodet att transportera runt syre i kroppen och allra främst till hjärnan för att undvika och minimera eventuella skador som kan uppstå i samband med syrebrist.

HLR i kombination med att använda en hjärtstartare vid hjärtstopp ger enorma förutsättningar till att personen kommer att klara sig. Hjärtstartaren skickar stötar till hjärtat för att få detta att börja slå igen, vilket vid dessa tillfällen är ett ovärderligt hjälpmedel till att få personens hjärta att få en rytm igen. Ju snabbare personens hjärta får en rytm igen och börjar slå och pumpa runt syrerikt blod desto större sannolikhet till att personen kommer att klara sig och kunna återgå till ett så friskt och välfungerande liv som möjligt igen.

Hjärtstartare är väldigt enkla att använda. Elektrodplattorna har bilder som visar var man ska sätta dem på personen och apparaten talar också om för de som utför HLR vad som ska göras och när och om man ska trycka på knappen för att skicka en stöt. Det är nästan omöjligt att kunna göra fel. Hjärtstartare finns numera bl.a. på en del nöjesfält, sporthallar, badplatser, centralstationer och badplatser. Detta är bra.

På många av de stora sjukhusen finns möjlighet för alla yrkeskategorier som arbetar där att få utbildning i både HLR och HLR i kombination med hjärtstartare med återkommande repetition med jämna mellanrum. Utbildning i HLR sker även på andra arbetsplatser och man kan även som privatperson gå utbildning i HLR på sin fritid. Detta är väldigt bra.

I nuläget så överlever ca 300 personer av de ca 10 000 som varje år drabbas av hjärtstopp. Ju fler som utbildas och tränas i HLR och i HLR i kombination med hjärtstartare, desto större blir sannolikheten att fler, och förhoppningsvis många många fler, överlever om en person skulle drabbas av ett hjärtstopp. En utbildning och träning i HLR och i HLR i kombination med hjärtstartare är något som kan vara väldigt bra att ha…i vissa fall kan det till och med vara livsviktigt att ha.

lördag 5 september 2009

Låt spriten flöda…

…dvs handspriten… på våra sjukhus, vårdcentraler och patientmottagningar. Vanlig handsprit är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att förhindra spridning av både vårdrelaterad smitta och kontaktsmitta inom hälso- och sjukvården.

Varje år drabbas ca 10 % av alla inneliggande patienter av någon form av vårdrelaterad infektion. MRSA, VRE och ESBL-bildande bakterier är bara några exempel på infektioner som kan ge förödande konsekvenser för den drabbade. Infektionen kan vara svårbehandlad och leda till en lång efterföljande sjukdomsperiod. Det finns också en risk att den insjuknade utvecklar ett kroniskt sjukdomstillstånd som personen får leva med under resten av sitt liv.

En del patientgrupper är särskilt utsatta och har svårigheter att kunna klara av infektionen över huvud taget. En anledning kan vara att de antingen inte har hunnit utveckla ett eget immunförsvar än som tex för tidigt födda spädbarn eller har ett försvagat immunförsvar som tex de som får cancerbehandling.

Akut insjuknande i vårdrelaterade infektioner har också förödande konsekvenser för sjukvården i sig. Patienter kan inte skrivas ut som planerat och antal vårddagar och kostnader kopplade till dessa ökar. Det minskar också antalet tillgängliga vårdplatser vilket lätt leder tex till överbeläggning då nya akuta patienter inte kan nekas till att läggas in för sjukhusvård eller till att planerade medicinska åtgärder får senareläggas pga att det saknas lediga vårdplatser.

Antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektioner måste minskas. Sjukhusen arbetar febrilt med att försöka minska antalet vårdrelaterade infektioner. Den senaste mätningen visade att antalet drabbade har sjunkit med i genomsnitt 1,3 % från 2008 till 2009, så man kan nog dra slutsatsen att det är på väg åt rätt håll. Men antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektioner måste minskas ännu mer och det rejält.

Vanlig handsprit använd på rätt sätt är ett sätt att underlätta i arbetet med att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner. Det är dessutom ett enkelt sätt. Och relativt billigt. Åtminstone i relation till kostnaden för eventuell sjukskrivning, extra vårddygn, ökad belastning på personal och behandling av eventuella efterföljande kroniska symptom. Låt därför handspriten flöda inom svensk hälso- och sjukvård!

PS: Även i maktens korridorer arbetar svenska politiker med att försöka förhindra smittspridning. I Riksdagens lunchrestaurang sitter en lätt tillgänglig behållare med handsprit som är enkel att använda innan man börjar plocka till sig sin lunchmat. Bra!