Sedan vi fick en alliansregering 2006 har äntligen skola, utbildning och lärande hamnat i fokus. Ministerposterna har av naturliga skäl innehafts och innehas av oerhört duktiga folkpartister. Skola, utbildning och lärande är centrala delar av våra värderingar och politik. Kunskap ger egenmakt. Utbildning ger möjligheter. Och en bra utbildning ger varje person möjligheter i sitt liv och med sin framtid. Barn och ungdomar i den svenska skolan måste få en bra skolgång och en bra utbildning. Den tidigare flumskolan var allt annat än acceptabel.
Tyvärr har den tidigare (S)-dominerade skolpolitiken satt en stor prägel. Och Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har helt rätt i att det tar tid att förändra detta. Stora reformer har genomförts med t.ex. en ny lärarutbildning, ny läroplan, nytt betygsystem och införande av lärarlegitimation. Reformerna kommer att leda till en stark förbättring på skolområdet. Men det kommer att ta tid innan de får genomslag.
I oktober kom Skolinspektionens granskning av matematikundervisning i gymnasieskolan. Rapporten lyfte bl.a. fram att många elever får för lite utmaningar i matematik, många elever får inte den undervisning de har rätt till, flertalet lärare har inte tillräckliga kunskaper om läroplanen och att det är skillnader mellan resultat på prov och i slutbetyg.
I tisdags presenterades PISA 2009 som i denna undersökning fokuserat på läsförståelse hos 15-åringar. Sverige ligger på en genomsnittsnivå för läsförståelse och för matematik. För naturvetenskap hamnar svenska elever under genomsnittet. Undersökningen visar också att resultatet för Sverige är sämre i denna undersökning än jämfört med tidigare.
Varken det som lyfts fram i Skolinspektionens granskning eller resultatet av PISA 2009 är bra. Däremot är det ovärderligt att det just lyfts fram. Skola, utbildning och lärande är verkligen i fokus. Och sedan valet september 2006 genomförs det också både förändringar och förbättringar inom just skola och utbildningsområdena. Men, som sagt, det tar tid. Jan Björklunds liknelse vid att det är som att vända en atlantångare ger en väldigt bra och realistisk beskrivning av detta. Det kommer att ta tid, men atlantångaren är definitivt på väg mot rätt kurs. Välkommen kunskapsskola. Flumskola, farväl!
Läs gärna andra bloggar i ämnet: Rasmus Jonlund, Lotta Edholm, Gabrielle Peteri, Helena von Schantz, Lars Björndahl och Martin Edgélius.
Media: GT, GP, DN1, DN2, DN3, SvD och Ny Teknik.
Jag tycker om att skolpolitik är lika populistisk som Sverigedemokraternas politik och inte är baserad på vetenskap utan på just populism och politikers egna erfarenheter som barn i skolan av typen "när jag gick i skolan...". Vi kommer inte bli bättre i skolan. Det kommer gå käpprätt åt skogen.
SvaraRaderaHej Anonym,
SvaraRaderaTack för din kommentar och för att du delar med dig av dina åsikter. Är inte riktigt säker på vilket/vilka politiska partier du jämför med Sverigedemokraternas partipolitik. Om du menar att FP skulle driva en populistisk skolpolitik baserad på tyckande utan fakta så tycker jag att det är tråkigt att du drar en sådan slutats. FP har haft skola och utbildning som en central politisk fråga sedan väldigt väldigt länge. Det var just liberaler som drev igenom så att folkskolan infördes 1842. Skola och utbildning är enormt viktiga frågor. Att sedan skola och utbildning också är viktiga frågor för många personer glädjer åtminstone mig. Viktig fråga ja. Populistisk fråga nej. Tråkigt att du inte tror att skolan kommer att bli bättre. Jag är fullkomligt övertygad om att det kommer bli precis tvärtom. När reformerna väl fått genomslag så kommer elever i den svenska skolan få den bra utbildningen och skolgången som de har rätt till. Tack för din kommentar.
Hälsningar, Kristina
Vill du läsa mer om FP:s skolpolitik så hittar du mer info via denna länk:
http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Vara-viktigaste-fragor/Skola-och-utbildning/
Hej!
SvaraRaderaDet är väldigt enkelt. Vi lärare hinner inte förbereda eller efterarbeta lektioner längre. När usken försvann skulle vi kunna undervisa mer eftersom vi nu skulle byta pedagogik och handleda mer. Lärare som försökte behålla kvalitet i undervisningen gick in i väggen och vi övriga anpassade oss. Vi handleder och skriver meningslös dokumentation för att hålla ryggen fri (mest rektorers och kommunpolitikers ryggar). Tog man bort IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram skulle skolan lyfta en hel del. Höjde man statusen på yrket skulle vi komma från det faktumet att för varje ny lärare som ersätter en gammal så sjunker kvaliteten i skolan. Det är ganska billiga och enkla åtgärder.
Hej Patrik, Tack så mycket för din kommentar. Håller med dig helt och fullt om hur viktigt det är att höja statusen på läraryrket! Att vara lärare och undervisa och lära ut saker till elever som de sedan har med sig när de går vidare in i framtiden är oerhört betydelsefullt. Om inte ovärderligt. Det är ju lärare som just genom att undervisa och lära ut som skapar möjligheter för varje elev och person att sedan själva kunna skapa sina möjligheter med sitt liv och sin framtid. Trenden med statusen för läraryrket har tyvärr stadigt gått nedåt sedan kommunaliseringen. Det var säkert inte tanken bakom, men det är det som har blivit en mycket tråkig konsekvens och effekt av det. Det är bla detta som FP arbetar intensivt med att försöka förändra och ändra på, tex genom att föra upp skola, utbildning och lärare i fokus och med de olika reformerna inom området skola och utbildning.
SvaraRaderaNär det gäller att usken försvann och byte av pedagogik till mer handledning mm så vill jag först säga att jag delar din åsikt om att det inom läraryrket och även inom andra professioner har utvecklats en hel del administration som jag inte anser är rimlig eller leder till något positivt i förhållande till tidsåtgången. IUP, skriftlige omdömen vs betyg mm förs fram med jämna mellanrum. En person ska arbeta på så sätt att kompetensen och kunnandet används på bästa sätt, vilket inkluderar även lärare. Samtidigt är undervisningstid viktig. Det är ju då eleven får undervisning av sin lärare och har möjlighet till att ställa frågor mm. Andelen lärarledd tid är på sina håll oacceptabelt låg inom delar av högskola och universitet. Något som också FP och vår tidigare högskole- och forskningsminister starkt har påpekat. Jag tror och hoppas att skolor tänker om när det gäller hur lärare verkligen ”används” för att lärare ska kunna göra det som de både är utbildade till och är bäst på, dvs att undervisa (inklusive den kring-tid som ligger utanför själva lektionstiden).
Jag är oerhört glad för att det nu äntligen sker många förändringar till det bättre inom skolområdet. Jag har många åsikter om den tidigare politiken som fördes inom skolområdet. Tycker inte att det är okej för de som fått ta konsekvenserna är elever dvs barn och ungdomar och lärare. Skola och utbildning ger egenmakt hos personer och det är enormt viktigt. Det kommer att ta tid innan allt hamnar på rätt igen, men det är på väg. Tusen tack för din kommentar och för att du delade med dig av dina åsikter och förslag!
Många hälsningar, Kristina