Frågan om papperslösas rätt till vård uppmärksammas återigen genom att det i fredags hölls den första nationella konferensen om rätten till hälsa ”Rätt till vård konferensen” vid Karolinska Institutet. Konferensen anordnades av Röda Korset, Rosengrenska Stiftelsen, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Barnläkarförbund, Sveriges Tandläkarförbund, Vårdförbundet, Läkare i Världen och 29 andra organisationer. Moderator var Bengt Westerberg, ordförande för Röda Korset, och även tidigare partiledare för (FP).
Konferensen handlade just om rätt till vård för papperslösa. Mer specifikt handlade den om att rätt till hälsa är en av de rättigheter som ingår i FN:s deklaration av mänskliga rättigheter.
Ämnet om vård för papperslösa har diskuterats flitigt av och till under den senare tiden. Media har uppmärksammat ämnet, flertalet debattartiklar har publicerats och rätt till vård för papperslösa är ett återkommande ämne i bloggosfären. För mig är detta inte en fråga om OM papperslösa ska ha rätt till vård (utöver som den nuvarande lagstiftningen anger rätt till akutsjukvård eller vård som inte kan anstå). Jag anser att vård ska ges baserat på en medicinsk bedömning utifrån behov hos patienten. Och detta oavsett vad patienten har för juridisk status.
I nuläget pågår en statlig utredning för att se hur lagen för vård för papperslösa och asylsökande ska förändras. Utredningen planeras vara klar i maj nästa år. Och jag hoppas intensivt att utredningen kommer att leda till att det blir tydliga lagförbättringar på området. För det behövs. Sverige tillsammans med Österrike hamnar i botten av rankning över länder som är bäst på att ge vård till papperslösa. Och Sverige borde absolut inte hamna på en bottenplacering, tvärtom!
Argumenten för rätten till vård för papperslösa är åtskilliga. Har tidigare bloggat om några av dem här, här, här och här. Något som jag tycker är oerhört viktigt att lyfta fram är att vård och hälso- och sjukvårdspolitik är en sak, migrationspolitik är något helt annat. Hälso- och sjukvårdspersonal ska inte agera polis eller migrationsmyndighet. Det är varken lämpligt, människovärdigt eller i enlighet med gällande lagstiftning på området, som t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS), mm. Vid fredagens konferens togs detta även upp på ett mycket klargörande sätt av bl.a. Thomas Flodin, ordförande för Sveriges Läkarförbunds Etik- och ansvarsråd.
Enligt FN:S deklaration av mänskliga rättigheter så har alla rätt till hälsa, utan att bli diskriminerade. Juridisk status bör inte avgöra om en person ska få vård eller inte. Det är inte människovärdigt. Min förhoppning är att den pågående statliga utredningen kommer leda fram till en klar förbättring av lagstiftningen på området. För det behövs!
Media: Aftonbladet, Dagens Medicin, Dagens Sjuksköterska, Vårdfokus och Webfinanser.
Bloggar: Peter Soilander, Annika Tännström, Why I Act och Christer Jonsson.
Mer: Sveriges Läkarförbund, Röda Korset 1, Röda Korset 2 och Vårdförbundet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar