Insändare publicerad i GP torsdag den 15 juli, 2010:
”Dåligt utvärderat. Det finns hundra olika förebyggande insatser och program för arbete mot psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, de flesta av dem har inte provats vetenskapligt, skriver Kristina Palmgren.”
Psykisk ohälsa bland barn och ungdom är ett stort ohälsoproblem. Detta ska tas på allvar.
Förebyggande insatser är oerhört viktiga och värdefulla. Går det att sätta in verkningsfulla insatser i ett tidigt skede som kan förhindra eller mildra ett mer tungt och svårt förlopp bör detta också göras. Men då är det viktigt att insatserna och programmen som används i förebyggande syfte också är verkningsfulla. Lika viktigt är det att det på vetenskaplig väg kan konstateras om en insats eller ett program är verkningsfullt eller inte och för vad, vem och vilka åldrar.
I Sverige används ungefär hundra olika typer av insatser och program. I en rapport tidigare i år hamnade flertalet av insatserna och programmen under kategorin ”otillräckligt vetenskapligt underlag” och dömdes ut. Med andra ord, det används program och insatser utan att dessa har blivit vetenskapligt prövade om de har någon effekt eller inte eller till och med kanske har en negativ inverkan på de barn och ungdomar och anhöriga som berörs.
Inom hälso- och sjukvården ska vård ges baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Så borde även gälla för insatser och program för barn och ungdomar som utförs inom andra sektorer. Det är absolut inte bra att det används så många program och insatser utan att det finns någon eller tillräckligt med forskningsresultat, uppföljning och utvärdering kring effekter, både positiva och eventuellt negativa sådana.
Oavsett ålder har vi ett mänskligt värde och varje person är unik och ska respekteras. Insatser och program som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ska även de vila på en vetenskaplig grund för att säkerställa att insatserna leder till det som de har som syfte att uppnå.
Kristina Palmgren
Mycket bra insändare, Kristina! Vill tillägga att även om vi alla har samma värde har vi ett större ANSVAR när det gäller våra barn och ungdomar än när det handlar om vuxna. Så här får det helt enkelt inte se ut.
SvaraRaderaTack så jättemycket Helena. Håller med dig helt och fullt. Vi som vuxna har ansvar att stå upp för och värna om barn och ungdomar. Tycker att det är skrämmande att majoriteten av insatser och program för att förebygga och hjälpa i tidigt skede inte har någon vetenskaplig grund att stå på. Av alla dessa ca hundra olika program och insatser så är det ungefär 7 st(!)som har någon form av stöd inom vetenskapen. Det handlar om personer som har hela framtiden framför sig. En tidig insats och ett tidigt stöd kan avgöra förutsättningarna för hur personen kommer att kunna gå genom livet. Program och insatser som utförs ska vila på en vetenskaplig grund och det som utförs ska utvärderas och följas upp. Personer sätter sin tillit i det som utförs och då ska man kunna känna sig trygg. Och det handlar om personer med ett människovärde som ska respekteras, oavsett ålder. Tusen tack igen Helena! :)
SvaraRadera