Folkpartiet Liberalerna har en lång tradition av att stå upp för de svaga och föra talan för dem som inte kan eller har möjlighet att göra det själv och av egen kraft. FP har också under lång tid drivit frågan om psykiatri, hur viktigt detta område är och hur viktigt det är att god vård, behandlingar och stöd kan erbjudas till personer som drabbas av psykisk ohälsa. Sedan Alliansregeringen tillträdde satsas också 900 miljoner kr per år på just psykiatrin. Detta är väldigt bra.
Att drabbas av psykisk ohälsa är tungt och väldigt påfrestande. Både för personen själv och för familj, anhöriga och vänner. Det sociala kontaktnätet påverkas. Arbetsrelationer påverkas. Och många drar sig för att uppsöka vård.
Psykiatri och psykisk ohälsa glöms lätt bort. Det hamnar ofta långt ner och långt bort, både verksamhetsmässigt och i prioriteringar. Stigma, fördomar och förutfattade meningar försvårar ytterligare för att föra upp området på agendan. Man talar ibland om ”Det glömda Sverige”. Tyvärr. Det borde inte behöva vara så.
Igår publicerade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. De nationella riktlinjerna tar upp flera viktiga faktorer. God kontinuitet och hög tillgänglighet är två viktiga faktorer. Likaså är samverkan mellan primärvård och psykiatrin. Som patient ska man inte, om det kan undvikas, behöva träffa nya och olika personer och behöva upprepa sin historia gång på gång.
Som patient ska man också kunna känna sig trygg och det underlättar om patienten då har samma vårdkontakt eller vårdkontakter under hela vårdförloppet. God kontinuitet och samverkan har också stor positiv påverkan på patientsäkerheten. Riskerna med att information tappas eller förändras mellan olika led eller att patienten ska falla mellan stolarna minskas kraftigt, vilket är oerhört viktigt.
Rekommendationerna anger också att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda flera behandlingsalternativ och att tillgången till psykologisk behandling därmed behöver öka. Detta är bra. Personer och därmed också patienter är olika, med olika behov och olika förutsättningar för vad som fungerar och hjälper för just henne eller honom. För en del fungerar medicin, för andra samtalsstöd, terapi eller liknande och för en del fungerar en kombination av de båda. Det måste därför finnas olika behandlingsalternativ så att den behandling som ges och erbjuds också ger bäst resultat och bäst effekt för varje enskild patient.
Socialstyrelsen lyfter i rekommendationerna också fram vikten av uppföljning av den vård som ges. I nuläget är det brist på datakällor. Hälften av indikatorerna för uppföljning finns i befintliga hälsodataregister, hälften gör det inte. Detta är något som snabbt bör åtgärdas. Uppföljning av behandlingseffekter mm är enormt viktigt. Datakällor och statistik behövs också för att kunna forska, utveckla och göra vetenskapliga bedömningar inom området. Det är därför väldigt bra att detta lyfts fram tydligt i rekommendationerna.
Jag skrev i ett blogginlägg från oktober förra året att det fortfarande finns mycket kvar att åtgärda inom psykiatrin. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 är absolut ett positivt steg i rätt riktning.
De nationella riktlinjerna nämns bl.a. av TT, Dagens Medicin, Dagens Medicin och Läkartidningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar