Frågan kring svåra beslut inom sjukvården har nyligen åter börjat diskuteras. (Se bl.a. GP, Dagens Medicin, Dagens Medicin, SvD, SVT Rapport och SVT Rapport.) Denna gång uppmärksammades frågan genom ett brev från en patient till Socialstyrelsen med önskemål om att få avsluta pågående livsuppehållande behandling och vård. Socialstyrelsen har kommenterat detta här. Som patient har man rätt till att neka vård och behandling. Som patient har man också rätt till att avsluta pågående vård och behandling, förutsatt att man som patient är fullt beslutskapabel, att det t.ex. inte föreligger ett vårdintyg (s.k. tvångsvård), mm.
Frågan om att eventuellt avsluta pågående livsuppehållande vård och behandling är både etiskt och känslomässigt tungt och svårt för de som berörs. Det val och det beslut som fattas är när det har genomförts definitivt och oåterkalleligt. Det är därför också ett val och beslut som tar tid att fundera igenom och att hantera bl.a. för att säkerställa att berörda förstår innebörden och konsekvenserna av beslutet och att beslutet inte är fattat under en situation som är övergående, som t.ex. under en behandlingsbar depression eller liknande.
Det ska inte behöva uppstå osäkerhet eller tveksamheter kring vad för beslut en patient har rätt till att fatta respektive inte fatta inom sjukvården. Det ska heller inte behöva uppstå osäkerhet eller tveksamheter kring vad för beslut en yrkesutövare bör, ska, kan respektive inte kan göra när det gäller hur dessa frågor hanteras inom sjukvården. Som berörd patient, anhörig eller i sitt yrkesutövande ska man kunna känna sig trygg i de olika val och beslut man står inför och i hur att hantera dem när de uppstår.
Sedan en tid tillbaka utreder Socialstyrelsen riktlinjerna kring Livsuppehållande åtgärder i livets slutskede. De nuvarande riktlinjerna är snart 20 år gamla. Riktlinjerna bör absolut ses över och förtydligas när det gäller dessa svåra situationer som uppstår inom hälso- och sjukvården. Det är därför bra att Socialstyrelsen också gör detta.
De nya riktlinjerna ska vara klara vid årsskiftet. Förhoppningsvis kommer de också att utgöra ett uppdaterat, förbättrat och förtydligat stöd för berörda i hur dessa situationer hanteras när de uppstår inom hälso- och sjukvården.
Läs gärna vad andra (FP)-bloggare skrivit i ämnet: Barbro Westerholm (riksdagsledamot), Per Pettersson och Fredrik Sneibjerg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar