Att IT har fått en allt större och mer betydande roll inom vården är det nog få som missat. Samtidigt som IT-tekniken och IT-system har etablerats som en del av de basfunktioner som utgör stommen i den sjukvårdsverksamhet som bedrivs har också allvarliga problem och brister varit kopplade till just samma IT-teknik och IT-system.
I ett blogginlägg från augusti i år tog jag bla upp problemet med att ca 10 % av alla de vårdskador som tyvärr inträffar varje år kan länkas till just brister i IT-system eller rutiner kring dessa. Socialstyrelsen uppskattar att ca 105 000 vårdskador uppkommer varje år och 10 % av dessa är alltså ganska många. Vården måste ha välfungerande IT-system och IT-stöd för att kunna bedriva verksamhet som är patientsäker, effektiv och utgör ett bra arbetsredskap för vårdpersonal. IT har funnits inom vården under lång tid. IT har dessutom utgjort investeringar med åtskilliga kronor med flera nollor bakom sig som har investerats i nya program, system och lösningar.
IT-teknik och IT-system ska vara ett stöd i och för den verksamhet som utförs. Detta gäller både för personalen som använder sig av tekniken och för patienterna som får sin vård eller delar därav genom IT-tekniken. Det borde också ligga högt upp i prioriteringen för olika huvudmän inom sjukvården, ägare som utförare, att IT-teknik och IT-system ska vara ett IT-stöd som underlättar för verksamheten som bedrivs och som samtidigt tillgodoser hög kvalitet och höga krav på patientsäkerhet.
Teknik är inte fullkomlig eller helt felfri, men återkommande eller kontinuerliga problem och brister bör åtgärdas. Till flertalet av existerande problem med tekniken och användning av systemen samt relaterade vårdskador mm finns lösningar som både är kostnadseffektiva och relativt enkla att implementera och genomföra. Den bästa lösningen ligger inte alltid i att skapa ett helt nytt system eller helt nytt program.
Vidareutveckling av system och program hör till den självklara delen i att sjukvårdsverksamhet förändras och utvecklas med tiden. Nya behandlingsmetoder tas fram, nya lagar och riktlinjer tillkommer och nya arbetsrutiner och patientflöden uppstår. Vårdens IT-stöd måste vara konstruerade så att de kan utvecklas i jämn takt med den vårdverksamhet som bedrivs så att IT kan utgöra ett stöd för huvudmän, personal och framför allt för patienter.
Under de senaste åren har IT i vården fått en allt större betydelse och ett allt större utrymme i de diskussioner som förs kring hälso- och sjukvård, allra främst under det senaste året. Detta är väldigt, väldigt bra. Och det är dessutom väldigt, väldigt viktigt. Välfungerande IT-stöd inom vården är en nödvändighet för att kunna bedriva en modern hälso- och sjukvård.
Det är därför mycket glädjande att se att IT i vården i samarbete med bla Dagens Medicin för andra året i rad publicerar en lista över Sveriges mäktigaste inom just IT i vården. IT i vården är absolut här för att stanna och med stora steg utveckla och föra en modern svensk sjukvård framåt in i framtiden.
måndag 7 december 2009
torsdag 19 november 2009
Konsten att tänka efter före...
… och att försöka förhindra och fånga upp tråkiga och onödiga konsekvenser och olika scenarier innan de uppstår är inte alltid det lättaste. Framtiden är till stor del oviss och det går inte att förutse precis allt som kan tänkas inträffa. Men när det går att förutse och förhindra tråkiga och onödiga konsekvenser innan de uppstår så är detta väldigt, väldigt bra.
Under den senaste tiden har det debatterats flitigt kring kostnader för hälso- och sjukvård. Det har gällt allt från hur att hantera kostnaden för nya dyra läkemedel till införandet av VG Primärvård. Och i dagens GP står det att läsa att det nuvarande förslaget på prioriteringar för att försöka spara in 140 miljoner kronor på SU under 2010 har stoppats av regionen.
Det är bra att prioriteringsförslaget nu har stoppats och att innehållet ses över innan ett formellt och slutgiltigt beslut fattas. Konsekvenserna behöver utredas så att det tänks efter före. Ett väl genomtänkt och väl analyserat beslut ger en bra grund för att beslutet ger positiva effekter och konsekvenser.
En patients sjukdomstillstånd slutar inte att upphöra bara för att möjlighet till diagnostik, behandling och eventuell åtgärd inte längre erbjuds vid ett visst sjukhus. Befolkningen har ju fortfarande rätt till att få vård för vissa sjukdomstillstånd oavsett om vården kan erbjudas vid ett specifikt sjukhus eller inte. Vi har ett fritt vårdval med möjligheten att söka vård vid andra sjukhus, både inom och utanför Västra Götalandsregionen. Det finns tom möjlighet att söka vård i andra länder inom EU.
Om ett specifikt sjukhus inte längre kan erbjuda delar av sitt vårdutbud uppstår en minskning i kostnad för finansieringen av skattemedel för vård vid just det sjukhuset. Men patienten kommer förmodligen att uppsöka vård vid annat sjukhus, vilket gör att kostnaderna i stället uppstår där. Eller rättare sagt kostnaderna uppstår för landstinget eller regionen där patienten är folkbokförd, dvs samma landsting eller region oavsett om man får sin vård vid det ena eller det andra sjukhuset inom eller utanför regionen där man bor. Det är ju samma vårdpeng som används.
Något som också är viktigt att tänka på är att det bör finnas klar information om vart patienterna bör vända sig för att få utredning, diagnostik, behandling och åtgärder som inte längre erbjuds vid ett specifikt sjukhus. Under de senaste åren har det satsats på att föra ut en del av den diagnostik, vård och behandling som tidigare enbart utfördes vid specialistsjukhus till att handhas av primärvården och närsjukhus i stället. Ligger redan en del av den vård som nu är aktuell för att eventuellt prioriteras bort från universitetssjukhuset på primärvården och på närsjukhus? Är det dit berörda patienter i stället ska vända sig? Eller borde patienterna ha vänt sig dit redan för länge sedan? Min förhoppning är att detta och många fler frågor reds ut innan ett slutgiltigt beslut fattas.
Under den senaste tiden har det debatterats flitigt kring kostnader för hälso- och sjukvård. Det har gällt allt från hur att hantera kostnaden för nya dyra läkemedel till införandet av VG Primärvård. Och i dagens GP står det att läsa att det nuvarande förslaget på prioriteringar för att försöka spara in 140 miljoner kronor på SU under 2010 har stoppats av regionen.
Det är bra att prioriteringsförslaget nu har stoppats och att innehållet ses över innan ett formellt och slutgiltigt beslut fattas. Konsekvenserna behöver utredas så att det tänks efter före. Ett väl genomtänkt och väl analyserat beslut ger en bra grund för att beslutet ger positiva effekter och konsekvenser.
En patients sjukdomstillstånd slutar inte att upphöra bara för att möjlighet till diagnostik, behandling och eventuell åtgärd inte längre erbjuds vid ett visst sjukhus. Befolkningen har ju fortfarande rätt till att få vård för vissa sjukdomstillstånd oavsett om vården kan erbjudas vid ett specifikt sjukhus eller inte. Vi har ett fritt vårdval med möjligheten att söka vård vid andra sjukhus, både inom och utanför Västra Götalandsregionen. Det finns tom möjlighet att söka vård i andra länder inom EU.
Om ett specifikt sjukhus inte längre kan erbjuda delar av sitt vårdutbud uppstår en minskning i kostnad för finansieringen av skattemedel för vård vid just det sjukhuset. Men patienten kommer förmodligen att uppsöka vård vid annat sjukhus, vilket gör att kostnaderna i stället uppstår där. Eller rättare sagt kostnaderna uppstår för landstinget eller regionen där patienten är folkbokförd, dvs samma landsting eller region oavsett om man får sin vård vid det ena eller det andra sjukhuset inom eller utanför regionen där man bor. Det är ju samma vårdpeng som används.
Något som också är viktigt att tänka på är att det bör finnas klar information om vart patienterna bör vända sig för att få utredning, diagnostik, behandling och åtgärder som inte längre erbjuds vid ett specifikt sjukhus. Under de senaste åren har det satsats på att föra ut en del av den diagnostik, vård och behandling som tidigare enbart utfördes vid specialistsjukhus till att handhas av primärvården och närsjukhus i stället. Ligger redan en del av den vård som nu är aktuell för att eventuellt prioriteras bort från universitetssjukhuset på primärvården och på närsjukhus? Är det dit berörda patienter i stället ska vända sig? Eller borde patienterna ha vänt sig dit redan för länge sedan? Min förhoppning är att detta och många fler frågor reds ut innan ett slutgiltigt beslut fattas.
söndag 15 november 2009
Snart dags för landsmöte
Det börjar med ganska rask takt närma sig landsmötet nästa helg. I måndags var det därför dags för medlemsmöte inför landsmötet och det blev en väldigt bra övergripande genomgång av programmen och alla de nästan 560 motioner som ska behandlas på landsmötet. Det blev också väldigt bra och givande diskussioner som fördes kring motionerna och de olika programmen.
Landsmötesombuden är inte bundna till att tycka eller rösta på ett visst sätt. Precis som det ska vara i ett liberalt parti. Men det är väldigt bra att både ombud och medlemmar får tillfälle till att föra en diskussion kring hur man resonerar och att det ges utrymme till att föra fram åsikter, synpunkter och olika argument.
Om tillfället uppenbarar sig och utrymme ges så kan man ju inte bara låta detta passera. Blev därför glad över att motion ”Möjliggör för svensk polis att söka EU-bidrag” kom upp på agendan. Som folkpartist är jag för att byråkratin inom EU minskas, att EU:s gemensamma polisiära kapacitet utökas och stärks och att svensk polis är aktiv i denna process bla för att möjliggöra utbyte av kunskap, erfarenhet, etablering av kontakter och utökad samverkan.
Jag är också som folkpartist för att Sverige också deltar i att se till att de pengar vi bidrar med till EU återinvesteras och används väl i viktiga och givande projekt i form av tex beviljade EU-bidrag som twinnings och grants där svensk polis är en av aktörerna och deltagarna. EU:s och Sveriges rättsväsende och rättssäkerhet bör absolut utvecklas, bibehållas och vidareutvecklas. Har skrivit om detta i några tidigare inlägg på min blogg bla här och här.
Ser fram emot landsmötet nästa helg. Det blir en spännande och trevlig helg med många debatter, många samtal och många trevliga möten.
Landsmötesombuden är inte bundna till att tycka eller rösta på ett visst sätt. Precis som det ska vara i ett liberalt parti. Men det är väldigt bra att både ombud och medlemmar får tillfälle till att föra en diskussion kring hur man resonerar och att det ges utrymme till att föra fram åsikter, synpunkter och olika argument.
Om tillfället uppenbarar sig och utrymme ges så kan man ju inte bara låta detta passera. Blev därför glad över att motion ”Möjliggör för svensk polis att söka EU-bidrag” kom upp på agendan. Som folkpartist är jag för att byråkratin inom EU minskas, att EU:s gemensamma polisiära kapacitet utökas och stärks och att svensk polis är aktiv i denna process bla för att möjliggöra utbyte av kunskap, erfarenhet, etablering av kontakter och utökad samverkan.
Jag är också som folkpartist för att Sverige också deltar i att se till att de pengar vi bidrar med till EU återinvesteras och används väl i viktiga och givande projekt i form av tex beviljade EU-bidrag som twinnings och grants där svensk polis är en av aktörerna och deltagarna. EU:s och Sveriges rättsväsende och rättssäkerhet bör absolut utvecklas, bibehållas och vidareutvecklas. Har skrivit om detta i några tidigare inlägg på min blogg bla här och här.
Ser fram emot landsmötet nästa helg. Det blir en spännande och trevlig helg med många debatter, många samtal och många trevliga möten.
Nedan: Ett mötespresidium djupt försjunket i arbete i måndags kväll. (På fotot: vice ordf Kristina Palmgren, ordf Lennart Olsson och mötessekreterare/ombudsman Björn O Stenström.)
torsdag 12 november 2009
Framtidens Göteborg ska se ut...hur då?
Som alltid ligger FP i framkant (nästan alltid i varje fall). Denna gång genom att med IT-teknikens stöd göra det än mer möjligt för både fp-medlemmar och allmänheten att tycka till om hur framtidens Göteborg ska se ut. Hurra för IT-tekniken, hurra för superduktiga fp:are och hurra för fp-konceptet att välkomna idéer, synpunkter och förslag och att lyssna till saker som förs fram.
Så passa på att tycka till om hur framtidens Göteborg ska se ut och var med om att forma framtidens Göteborg med folkpartiet. Och passa gärna på att tycka till mycket! Kan man verkligen låta bli att inte tycka till nu när möjligheten att få tycka till bara handlar om några enkla klick och tangenttryckningar. :)
Så passa på att tycka till om hur framtidens Göteborg ska se ut och var med om att forma framtidens Göteborg med folkpartiet. Och passa gärna på att tycka till mycket! Kan man verkligen låta bli att inte tycka till nu när möjligheten att få tycka till bara handlar om några enkla klick och tangenttryckningar. :)
lördag 31 oktober 2009
Psykiatrin in från periferin
Rapporten Psykiatrilyftet som antogs vid FP:s senaste landsmöte 2007 var en mycket välkommen och betydelsefull satsning på ett av de områden inom hälso- och sjukvården som det oftast är mycket tyst om. Samma år som rapporten antogs satsade också Alliansregeringen 500 miljoner till kommuner och landsting för just psykiatrin.
Att det är FP som genom rapporten lyfte fram och initierade diskussioner och åtgärder för att förbättra psykiatrin är inte direkt förvånande. FP är oftast det parti som gärna värnar om de grupper som kanske inte har möjlighet eller ork att själv föra sin egen talan.
På sina håll har psykiatriområdet förbättrats. Vårdköer har kortats inom en del områden och kvalitetsöversyn har utförts över verksamheterna för att bättre kunna erbjuda evidensbaserad vård. Tillgänglighet via andra kommunikationskanaler än personliga besök hos vårdgivare har också införts genom att det på vissa håll nu finns möjlighet till självhjälpsprogram via internet.
Överlag verkar dock diskussionen kring förbättringsarbete inom psykiatrin tystnat. Debatten som förts verkar främst ha handlat om psykoterapi ska inkluderas eller inte, om psykoterapi har någon effekt eller inte och om vilken typ av terapi som är den sk bästa och mest lämpade terapiform som ska erbjudas patienter. Vad som oftast saknas i samma debatt är det faktum att patienter är olika individer med olika förutsättningar, olika bakgrund, olika personligheter och olika orsaker till varför patienten psykiskt mår dåligt.
Vissa åtgärder fungerar bättre för en del patienter medan samma åtgärder har omvänd effekt för andra patienter. Oavsett om åtgärder och vård inkluderar enbart medicin, medicin i kombination med psykoterapi eller enbart psykoterapi så handlar det grundläggande om patienten och om vad som fungerar ”bäst” för just henne eller honom.
En bra kontakt med och ett förtroende för sin vårdgivare är väldigt viktigt, om inte avgörande, för att resterande behandling går i en positiv riktning och att inte behandlingen avbryts i förtid.
På sina håll är det fortfarande alltför långa väntetider till ett besök. Mår en patient dåligt och kanske är självmordsbenägen, har stark ångest eller upplever tunga psykiska symptom så är en väntetid på flera veckor för att få träffa någon en oändligt lång tid för den patienten att vänta. Vad händer med patienten under tiden? I vilket skick befinner sig patienten när han/hon väl får träffa sin vårdgivare? Lösningen på en påfrestande väntetid bör inte vara att patienten ska behöva uppsöka en psykiatrisk akutmottagning, vilket tyvärr alldeles för ofta är fallet.
De flesta patienter har också anhöriga som i många fall utgör ett viktigt stöd för patienten. I många fall inkluderas anhöriga i själva behandlingen och även de erbjuds råd och stöttning.
Det är ofta väldigt tungt och påfrestande för en patient med psykisk ohälsa. Det är ofta även väldigt tungt och påfrestande för anhöriga. Höga krav ställs alltför ofta på att anhöriga ska ta huvudansvar för patientens välmående under den tid som patient inte tillbringar med sin vårdgivare. Ibland inkluderar kraven sk anhörigkontrakt där de anhöriga skriver under på att de ska kontakta vårdgivaren om det sker en försämring hos patienten. Vad händer om anhöriga kanske inte orkar axla detta ansvar? Vad händer om anhöriga av någon anledning inte kan kontakta vårdgivaren? Kan man som vårdgivare förutsätta att allt är okej bara för att anhöriga inte hör av sig?
Psykiatrilyftet var en välkomnande och viktig del i arbetet med att förbättra psykiatriområdet. FP har varit och är drivande i just dessa frågor, vilket starkt har bidragit till förbättringar och mer fokus på just detta område och områdets patientgrupper. Alliansregeringens satsningar inom psykiatriområdet har i detta arbete varit avgörande för att drastiskt lyfta upp, förstärka och förbättra psykiatriområdet.
Fortfarande finns det mycket kvar att åtgärda. Har tidigare nämnt detta i ett inlägg men nämner det igen ändå. Psykiatrin måste förstärkas både när det gäller väntetider och patientsäkerhet. Väntetider till besök måste kortas, patienter får inte falla mellan stolarna och stöd till anhöriga måste förbättras. Det ska inte behöva gå så långt att de enda alternativ som finns tillgängliga blir besök vid en psykiatriakut eller att polisväsendet kopplas in.
Att det är FP som genom rapporten lyfte fram och initierade diskussioner och åtgärder för att förbättra psykiatrin är inte direkt förvånande. FP är oftast det parti som gärna värnar om de grupper som kanske inte har möjlighet eller ork att själv föra sin egen talan.
På sina håll har psykiatriområdet förbättrats. Vårdköer har kortats inom en del områden och kvalitetsöversyn har utförts över verksamheterna för att bättre kunna erbjuda evidensbaserad vård. Tillgänglighet via andra kommunikationskanaler än personliga besök hos vårdgivare har också införts genom att det på vissa håll nu finns möjlighet till självhjälpsprogram via internet.
Överlag verkar dock diskussionen kring förbättringsarbete inom psykiatrin tystnat. Debatten som förts verkar främst ha handlat om psykoterapi ska inkluderas eller inte, om psykoterapi har någon effekt eller inte och om vilken typ av terapi som är den sk bästa och mest lämpade terapiform som ska erbjudas patienter. Vad som oftast saknas i samma debatt är det faktum att patienter är olika individer med olika förutsättningar, olika bakgrund, olika personligheter och olika orsaker till varför patienten psykiskt mår dåligt.
Vissa åtgärder fungerar bättre för en del patienter medan samma åtgärder har omvänd effekt för andra patienter. Oavsett om åtgärder och vård inkluderar enbart medicin, medicin i kombination med psykoterapi eller enbart psykoterapi så handlar det grundläggande om patienten och om vad som fungerar ”bäst” för just henne eller honom.
En bra kontakt med och ett förtroende för sin vårdgivare är väldigt viktigt, om inte avgörande, för att resterande behandling går i en positiv riktning och att inte behandlingen avbryts i förtid.
På sina håll är det fortfarande alltför långa väntetider till ett besök. Mår en patient dåligt och kanske är självmordsbenägen, har stark ångest eller upplever tunga psykiska symptom så är en väntetid på flera veckor för att få träffa någon en oändligt lång tid för den patienten att vänta. Vad händer med patienten under tiden? I vilket skick befinner sig patienten när han/hon väl får träffa sin vårdgivare? Lösningen på en påfrestande väntetid bör inte vara att patienten ska behöva uppsöka en psykiatrisk akutmottagning, vilket tyvärr alldeles för ofta är fallet.
De flesta patienter har också anhöriga som i många fall utgör ett viktigt stöd för patienten. I många fall inkluderas anhöriga i själva behandlingen och även de erbjuds råd och stöttning.
Det är ofta väldigt tungt och påfrestande för en patient med psykisk ohälsa. Det är ofta även väldigt tungt och påfrestande för anhöriga. Höga krav ställs alltför ofta på att anhöriga ska ta huvudansvar för patientens välmående under den tid som patient inte tillbringar med sin vårdgivare. Ibland inkluderar kraven sk anhörigkontrakt där de anhöriga skriver under på att de ska kontakta vårdgivaren om det sker en försämring hos patienten. Vad händer om anhöriga kanske inte orkar axla detta ansvar? Vad händer om anhöriga av någon anledning inte kan kontakta vårdgivaren? Kan man som vårdgivare förutsätta att allt är okej bara för att anhöriga inte hör av sig?
Psykiatrilyftet var en välkomnande och viktig del i arbetet med att förbättra psykiatriområdet. FP har varit och är drivande i just dessa frågor, vilket starkt har bidragit till förbättringar och mer fokus på just detta område och områdets patientgrupper. Alliansregeringens satsningar inom psykiatriområdet har i detta arbete varit avgörande för att drastiskt lyfta upp, förstärka och förbättra psykiatriområdet.
Fortfarande finns det mycket kvar att åtgärda. Har tidigare nämnt detta i ett inlägg men nämner det igen ändå. Psykiatrin måste förstärkas både när det gäller väntetider och patientsäkerhet. Väntetider till besök måste kortas, patienter får inte falla mellan stolarna och stöd till anhöriga måste förbättras. Det ska inte behöva gå så långt att de enda alternativ som finns tillgängliga blir besök vid en psykiatriakut eller att polisväsendet kopplas in.
tisdag 27 oktober 2009
Politik och prioriteringar
Inom politiken har jag ett brett intresse med allt från rikspolitik, ekonomi, småföretagande, entreprenörskap, miljö och energi till polis- och rättsväsende, äldreomsorgsfrågor, bostadsbyggande och mänskliga rättigheter.
Men mitt allra största intresse och det som ligger mig närmast är just hälso- och sjukvårdsområdet. Nedan är en del av de frågor som ligger allra högst upp på min prioriteringslista.
Fungerande IT-system inom sjukvården
Fungerande IT-system och IT-stöd inom sjukvården är en nödvändighet för att kunna bedriva en verksamhet som håller hög kvalitet, har bra arbetsredskap och framför allt håller hög patientsäkerhet. Sjukvården måste ha väl fungerande IT-system och IT-stöd med hög patientsäkerhet. Detsamma ska även gälla för övriga offentliga myndigheter och instanser.
Vårdskador reduceras
Antalet patienter som varje år drabbas av vårdskador måste drastiskt minskas. Vid en eventuell sjukhusvistelse ska patienter kunna känna sig trygga i att inte bli drabbad av någon form av vårdskada och vårdrelaterad infektion. Sjukvårdspersonal ska uppmuntras till och känna sig trygga i att kunna rapportera de vårdskador som inträffar. Innehållet i rapporterna ska användas för uppföljning, åtgärd och för att förhindra att liknande vårdskada inträffar igen.
Förstärk Psykiatri och anhörigstöd
Psykiatrin måste förstärkas både när det gäller väntetider och patientsäkerhet. Väntetider till besök måste kortas, patienter får inte falla mellan stolarna och stöd till anhöriga måste förbättras. Det ska inte behöva gå så långt att de enda alternativ som finns tillgängliga blir besök vid en psykiatriakut eller att polisväsendet kopplas in.
Förstärk Geriatrik
Vi lever allt längre och är allt mer aktiva långt upp i åldrarna. Antalet äldre av befolkningen ökar också i antal. Vi måste förekomma detta genom att vård och behandlingar också ska matcha en persons ålder. Vi ska ta hand om våra äldre på ett bra och värdigt sätt.
Förebyggande vård
Många sjukdomstillstånd kopplade till kost, motion, munhälsa, sömn mm har en stor påverkan på en persons hälsotillstånd. Många av sjukdomstillstånden kan lindras, undvikas och tom förhindras genom just förebyggande vård. Förebyggande vård måste utökas och förbättras.
Utökad samverkan kring forskning, kliniskt arbete och innovation
Samverkan ger möjlighet till utbyte av kunskap, erfarenhet och olika perspektiv. Samverkan öppnar också upp för att ta tillvara på idéer, tankar och lösningar för att omsätta dessa i praktiken. Det måste ske en utökad samverkan kring forskning, kliniskt arbete och innovation för att kunna bedriva hälso- och sjukvård som håller jämna steg med vårt moderna samhälle. En utökad samverkan måste också ske för att föra svensk hälso- och sjukvård och närliggande områden vidare in i framtiden.
Finansiell samverkan inom sjukvårdssektorn
Varje skattekrona ska användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra alternativ. Hur de ekonomiska resurserna används är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det behövs en utökad finansiell samverkan mellan olika instanser, som t.ex. Försäkringskassan och Landsting/Regioner, för att möjliggöra en bättre och mer effektiv användning av tillgängliga skattemedel.
Vårdköer
Ju längre tid som passerar mellan insjuknande tills dess att åtgärd sätts in, desto längre blir perioden för återhämtning, tillfrisknande och även sjukskrivningsperiod. Väntetid i vårdköer måste kortas ännu mer.
Fördjupat polisiärt samarbete på EU-nivå
Det ska uppmuntras till och underlättas för svenskt polisväsende att aktivt delta i polisiärt samarbete både på EU-nivå och internationellt. Kriminella nätverk och organiserad brottslighet har ofta sin källa av kriminell verksamhet i ett land men påverkar och/eller har sin slutdestination i annat land. Det behövs ett mer fördjupat, strategiskt och långsiktigt polisiärt samarbete för uppbyggnad, utveckling och förstärkning av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten. Nuvarande regelverk anger att då man ansöker om med EU-medel finansierade större polisiära projekt så ska man under ansökningsprocessen och under projektarbetet vara fristående från sitt hemlands polismyndighet. Problem uppstår då för svenskt polisväsende att faktiskt kunna delta i ansökningsprocessen eftersom de både uppbär anställning och lön från svensk polismyndighet. Detta problem behöver lösas.
Men mitt allra största intresse och det som ligger mig närmast är just hälso- och sjukvårdsområdet. Nedan är en del av de frågor som ligger allra högst upp på min prioriteringslista.
Fungerande IT-system inom sjukvården
Fungerande IT-system och IT-stöd inom sjukvården är en nödvändighet för att kunna bedriva en verksamhet som håller hög kvalitet, har bra arbetsredskap och framför allt håller hög patientsäkerhet. Sjukvården måste ha väl fungerande IT-system och IT-stöd med hög patientsäkerhet. Detsamma ska även gälla för övriga offentliga myndigheter och instanser.
Vårdskador reduceras
Antalet patienter som varje år drabbas av vårdskador måste drastiskt minskas. Vid en eventuell sjukhusvistelse ska patienter kunna känna sig trygga i att inte bli drabbad av någon form av vårdskada och vårdrelaterad infektion. Sjukvårdspersonal ska uppmuntras till och känna sig trygga i att kunna rapportera de vårdskador som inträffar. Innehållet i rapporterna ska användas för uppföljning, åtgärd och för att förhindra att liknande vårdskada inträffar igen.
Förstärk Psykiatri och anhörigstöd
Psykiatrin måste förstärkas både när det gäller väntetider och patientsäkerhet. Väntetider till besök måste kortas, patienter får inte falla mellan stolarna och stöd till anhöriga måste förbättras. Det ska inte behöva gå så långt att de enda alternativ som finns tillgängliga blir besök vid en psykiatriakut eller att polisväsendet kopplas in.
Förstärk Geriatrik
Vi lever allt längre och är allt mer aktiva långt upp i åldrarna. Antalet äldre av befolkningen ökar också i antal. Vi måste förekomma detta genom att vård och behandlingar också ska matcha en persons ålder. Vi ska ta hand om våra äldre på ett bra och värdigt sätt.
Förebyggande vård
Många sjukdomstillstånd kopplade till kost, motion, munhälsa, sömn mm har en stor påverkan på en persons hälsotillstånd. Många av sjukdomstillstånden kan lindras, undvikas och tom förhindras genom just förebyggande vård. Förebyggande vård måste utökas och förbättras.
Utökad samverkan kring forskning, kliniskt arbete och innovation
Samverkan ger möjlighet till utbyte av kunskap, erfarenhet och olika perspektiv. Samverkan öppnar också upp för att ta tillvara på idéer, tankar och lösningar för att omsätta dessa i praktiken. Det måste ske en utökad samverkan kring forskning, kliniskt arbete och innovation för att kunna bedriva hälso- och sjukvård som håller jämna steg med vårt moderna samhälle. En utökad samverkan måste också ske för att föra svensk hälso- och sjukvård och närliggande områden vidare in i framtiden.
Finansiell samverkan inom sjukvårdssektorn
Varje skattekrona ska användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra alternativ. Hur de ekonomiska resurserna används är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Det behövs en utökad finansiell samverkan mellan olika instanser, som t.ex. Försäkringskassan och Landsting/Regioner, för att möjliggöra en bättre och mer effektiv användning av tillgängliga skattemedel.
Vårdköer
Ju längre tid som passerar mellan insjuknande tills dess att åtgärd sätts in, desto längre blir perioden för återhämtning, tillfrisknande och även sjukskrivningsperiod. Väntetid i vårdköer måste kortas ännu mer.
Fördjupat polisiärt samarbete på EU-nivå
Det ska uppmuntras till och underlättas för svenskt polisväsende att aktivt delta i polisiärt samarbete både på EU-nivå och internationellt. Kriminella nätverk och organiserad brottslighet har ofta sin källa av kriminell verksamhet i ett land men påverkar och/eller har sin slutdestination i annat land. Det behövs ett mer fördjupat, strategiskt och långsiktigt polisiärt samarbete för uppbyggnad, utveckling och förstärkning av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten. Nuvarande regelverk anger att då man ansöker om med EU-medel finansierade större polisiära projekt så ska man under ansökningsprocessen och under projektarbetet vara fristående från sitt hemlands polismyndighet. Problem uppstår då för svenskt polisväsende att faktiskt kunna delta i ansökningsprocessen eftersom de både uppbär anställning och lön från svensk polismyndighet. Detta problem behöver lösas.
lördag 24 oktober 2009
Ja till framtiden
Idag har varit ännu en dag som har gått i Folkpartiet Liberalernas tecken. Vad kan vara bättre än att spendera en hel lördag på höstkonferensen i Alingsås fullt omgiven av andra som delar samma grundläggande värderingar.
Dagen har varit trevlig, givande, intressant, idérik och att inte förglömma, framför allt rolig. Politik är både allvarligt och tungt. Men det är också väldigt, väldigt positivt och framför allt också väldigt kul.Trots finanskris och svåra ekonomiska förutsättningar så har jag fullt förtroende i och all respekt för hur vår regering har hanterat det rådande läget. Ett läge som kom som en oväntad chock för större delen av världen. Men vår alliansregering har klarat av att hantera läget och hantera ett helt lands ekonomi och samhällsstruktur på ett väl genomtänkt sätt. Sättet på, eller med den skicklighet som, regeringen har hanterat läget har också möjliggjort att det ligger en stabil grund nu när konjunkturen så sakta börjar vända uppåt igen.
Som Mikael Wendt på ett klart och tydligt sätt fångade detta i sitt blogginlägg tidigare i veckan, skillnaden mellan arbetslösheten under föregående högkonjunktur och under den föregående regeringen och vad arbetslösheten var förra månaden under pågående lågkonjunktur och med en styrande Alliansregering är 0,1 %. Siffrorna talar för sig i detta fall och sätter saker och ting i ett kristallklart perspektiv. Åtminstone för mig.
Folkpartiet tror på framtiden. Folkpartiet tror också på människan. Det är människan som utgör grunden i hur vår framtid kommer att bli. Jag tror på varje människas förmåga i att kunna fatta bra beslut för hur man vill leva sitt liv. Jag tror också på varje människas förmåga i att kunna fatta bra beslut för hur man önskar att hur sitt liv ska se ut och i hur samhället omkring oss ska se ut. Som alltid delade Helene Odenjung, kommunalråd i Göteborg och Folkpartiets 2:a vice ordförande, med sig av några kloka ord idag. Liberalismen står aldrig still. Liberalismen ser det nya och för fram nya idéer. Och framför allt, liberalismen tror på framtiden.
Det är idag nästan 11 månader kvar till nästa val. Jag har väldigt svårt att tro att det skulle finnas något annat alternativ för att fortsätta föra Sverige in i en framtid full med hopp, ett utrymme för människan och individen, fullt med valmöjligheter och även stabilitet än en fortsatt Alliansregering där Folkpartiet Liberalerna, förstås, kommer att fortsätta att göra en skillnad.
söndag 18 oktober 2009
Politik, värderingar och ideologi
Politik berör. Politik reflekterar och politiker representerar väljarna. Politiken fattar beslut om hur Göteborg, Västra Götalandsregionen och Sverige på riksplan ska se ut, vara och verka. Det är genom politiken som vi fattar beslut om hur vi vill att vårt framtida samhälle ska se ut. I Folkpartiet Liberalernas värderingar och ideologi hittar jag den värdegrund som både värnar om och skapar möjligheter för varje enskild person men också för vårt samhälle och omvärld.
Varje person är unik, med sin egen personlighet, sin bakgrund och sina egna drömmar om framtiden. Det är varje enskild människa som tillsammans skapar och utgör ett levande samhälle.
Det handlar om frihet, drömmar, valmöjligheter, ansvar och medmänsklighet. Frihet att få vara den personen man är och är född som och till. Frihet att få tycka det man tycker och få lov att ha och uttrycka sina åsikter. Frihet att få leva det liv man vill leva och att få leva med den man vill dela sitt liv med. Frihet att som människa värderas och respekteras som just en människa och en person. Drömmar, att kunna och att våga drömma om hur man önskar att framtiden ska se ut. Att man kan och vågar tro att man också kan uppnå sina drömmar. Valmöjligheter, att varje person får möjlighet att få välja sin väg och sina val och fatta de beslut som påverkar ens liv, både i stort och smått. Och att man får möjlighet till att välja om och få en ny chans och ny möjlighet. Ansvar, att man tar ansvar för sina val och sina beslut och även tar ansvar för hur ens val och beslut påverkar andra. Medmänsklighet, att värna om sina medmänniskor och att värna om dem som inte kan eller orkar föra sin egen talan. Att värna om och ge stöd till dem som är svaga, sjuka, ensamma eller har hamnat i en tung och svår livssituation. Ett medmänskligt samhälle ger möjlighet och stöd till att kunna välja just sina drömmar, sin väg och sina val.
Min förhoppning är att få verka för att våra liberala värderingar och ideologi fortsätter att vara en klar och tydlig värdegrund för enskilda personer och vårt samhälle att vila på.
Kristina Palmgren
Provvalskandidat
Folkpartiet Liberalerna i Göteborg
till Regionfullmäktige och Riksdag
PS: Tusen tack Katarina för en superbra instruktion i hur att skapa min personliga hemsida hos Folkpartiet Liberalerna i Göteborg! Väldigt, väldigt uppskattat! Jättetack! :)
Kristina Palmgren
Provvalskandidat
Folkpartiet Liberalerna i Göteborg
till Regionfullmäktige och Riksdag
PS: Tusen tack Katarina för en superbra instruktion i hur att skapa min personliga hemsida hos Folkpartiet Liberalerna i Göteborg! Väldigt, väldigt uppskattat! Jättetack! :)
torsdag 15 oktober 2009
.JPG)
.JPG){kind=link}
söndag 11 oktober 2009
Folkpartiet för framtiden
Tillbringade hela dagen i Kungälv igår för att tillsammans med andra folkpartister från hela Västra Götaland diskutera politik. Det är, som alltid, lika trevligt och givande att få träffa andra folkpartister. Det finns så mycket kunskap, erfarenhet och så många bra idéer att få ta del av och dela med sig av och att då träffas och prata politik i Valskolan 2010 när i stort sett hela regionen är representerade kan inte bli annat än positivt och givande. Det var mycket bra information och många bra synpunkter som lyftes fram. Och det var också många, många trevliga samtal.Med all säkerhet kommer Alliansregeringen att sitta kvar i regeringsställning efter valet i september 2010. Och med all säkerhet kommer Folkpartiet att fortsätta göra skillnad och lyfta fram våra liberala värderingar i arbetet med fortsatt utveckling av Sverige och det svenska samhället.
Det är varje enskild människa som tillsammans skapar och utgör ett samhälle. Utgångspunkten är den enskilda människan och varje person. Varje person är unik, med sin egen personlighet och sina egna drömmar om framtiden. Den personliga friheten är grunden till att varje person ska få möjlighet till att utvecklas och försöka uppnå just sina drömmar. Samhället ska ge möjligheten till att få välja just sina livschanser, sin väg och sina val.
För mig finns det ingen tvekan om att vi efter valet 2010 har en fortsatt Alliansregering. För mig finns det heller ingen tvekan om att Folkpartiet efter valet 2010 kommer att fortsätta göra en stor skillnad på riksplan och på regional- och kommunal nivå. Folkpartiet för framtiden!
söndag 4 oktober 2009
Frihet, fördomar och mänskliga rättigheter
Frihet är något vi värdesätter. Frihet att få vara den man är. Frihet att få tycka det man tycker och få lov att ha och uttrycka sina åsikter. Frihet att få leva det liv man vill leva. Frihet att få leva med den man vill dela sitt liv med. Frihet att få vara den personen man är och är född som och till. Frihet att som människa värderas och respekteras som just en människa och en person.
1948 antog och kungjorde FN en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Inledningsparagrafen fastställer erkännandet av det inneboende värdet hos alla personer och att alla personer har lika och obestridliga rättigheter som är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.
2008 lade Alliansregeringen genom Nyamko Sabuni (FP), Integrations- och jämställdhetsminister, fram en proposition för införande av en ny sammanhållen diskrimineringslag. Lagen trädde i kraft 1 januari, 2009. Ett syfte med lagen är bl.a. att på ett bättre och mer effektivt sätt kunna bekämpa handlingar som kränker just principer om alla människors lika värde.
Jag är så glad för att genom Folkpartiet Liberalerna och Alliansregeringen drivs det också igenom, genom bl.a. lagstiftning, mer kraftfulla tag mot diskriminering och på så sätt visas det än mer konkret att mänskliga rättigheter ska värdesättas och respekteras.
Fördomar finns och de flesta av oss har nog, mer eller mindre, någon eller några fördomar. Att ha ett öppet sinne och att respektera och värdesätta andra personer utifrån att vi alla har rätt till våra mänskliga rättigheter eliminerar att fördomar skapas, växer och får fäste.
Dagens G-P tar bl.a. upp problemet med att inte få vara den man är och den man är född som och till. Två homosexuella par i USA har funnit sin fristad och sin frihet att få vara den de är i ett äldreboendeområde utanför Tampa i Florida. Jag är inte direkt förvånad över att det är just där. Det är mina gamla hemtrakter och både kultur och konst florerar i Tampa. I konstkretsarna var det i stället jag, som heterosexuell, som inte tillhörde normen, men jag blev accepterad och respekterad för den jag var och är. Det var egentligen ingen diskussion om sexuell läggning över huvud taget. Konst- och kulturkretsar brukar generellt både välkomna och uppskatta personer med olika bakgrund, personligheter, mm. Det är det som både skapar och utgör ett levande samhälle.
Trots att personer finner sin fristad och frihet att få gå ute och hålla handen med den som den delar sitt liv med, oavsett kön mm, på många ställen och i många samhällen, så är det tragiskt att detta ännu, år 2009, inte är accepterat och inkluderat i normen och normalfördelningen. Många kan inte öppet vara den de är och vara det tillsammans med den de vill. I stället bemöts personerna med trakasserier, hot och i vissa fall i en del länder, får personen betala för sin frihet att vara den de är med sitt eget liv. Detta är tragiskt och tillhör inte värdegrunderna som är etablerade i våra mänskliga rättigheter. Det är också tragiskt att det finns personer som bor på äldreboenden och som inte kan bo eller umgås normalt med den de delar sitt liv med, just pga fördomar. Har man delat sitt liv med någon fram till dess att man flyttar till ett äldreboende så ska man väl ha lika rätt till att fortsätta dela sitt lev med samma person där?
Folkpartiet Liberalerna har, bl.a. genom Barbro Westerholm (FP), Birgitta Ohlsson (FP) och Mikael Janson (FP), länge drivit frågorna om mänskliga rättigheter, äldreomsorg och rätt till att inom äldreomsorgen dela boende med sin livspartner, oavsett kön. Bra. Det är ytterligare en anledning till att vara stolt över Folkpartiets politik och värderingar.
Jag hoppas innerligt att dessa frågor inom kort blir accepterade. Jag hoppas också att de mänskliga rättigheterna inom en snar framtid blir normen och standarden som vi alla utgår från när det gäller hur man bemöter och behandlar andra personer och andra människor. Både här i Sverige och i resten av världen.
1948 antog och kungjorde FN en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Inledningsparagrafen fastställer erkännandet av det inneboende värdet hos alla personer och att alla personer har lika och obestridliga rättigheter som är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.
2008 lade Alliansregeringen genom Nyamko Sabuni (FP), Integrations- och jämställdhetsminister, fram en proposition för införande av en ny sammanhållen diskrimineringslag. Lagen trädde i kraft 1 januari, 2009. Ett syfte med lagen är bl.a. att på ett bättre och mer effektivt sätt kunna bekämpa handlingar som kränker just principer om alla människors lika värde.
Jag är så glad för att genom Folkpartiet Liberalerna och Alliansregeringen drivs det också igenom, genom bl.a. lagstiftning, mer kraftfulla tag mot diskriminering och på så sätt visas det än mer konkret att mänskliga rättigheter ska värdesättas och respekteras.
Fördomar finns och de flesta av oss har nog, mer eller mindre, någon eller några fördomar. Att ha ett öppet sinne och att respektera och värdesätta andra personer utifrån att vi alla har rätt till våra mänskliga rättigheter eliminerar att fördomar skapas, växer och får fäste.
Dagens G-P tar bl.a. upp problemet med att inte få vara den man är och den man är född som och till. Två homosexuella par i USA har funnit sin fristad och sin frihet att få vara den de är i ett äldreboendeområde utanför Tampa i Florida. Jag är inte direkt förvånad över att det är just där. Det är mina gamla hemtrakter och både kultur och konst florerar i Tampa. I konstkretsarna var det i stället jag, som heterosexuell, som inte tillhörde normen, men jag blev accepterad och respekterad för den jag var och är. Det var egentligen ingen diskussion om sexuell läggning över huvud taget. Konst- och kulturkretsar brukar generellt både välkomna och uppskatta personer med olika bakgrund, personligheter, mm. Det är det som både skapar och utgör ett levande samhälle.
Trots att personer finner sin fristad och frihet att få gå ute och hålla handen med den som den delar sitt liv med, oavsett kön mm, på många ställen och i många samhällen, så är det tragiskt att detta ännu, år 2009, inte är accepterat och inkluderat i normen och normalfördelningen. Många kan inte öppet vara den de är och vara det tillsammans med den de vill. I stället bemöts personerna med trakasserier, hot och i vissa fall i en del länder, får personen betala för sin frihet att vara den de är med sitt eget liv. Detta är tragiskt och tillhör inte värdegrunderna som är etablerade i våra mänskliga rättigheter. Det är också tragiskt att det finns personer som bor på äldreboenden och som inte kan bo eller umgås normalt med den de delar sitt liv med, just pga fördomar. Har man delat sitt liv med någon fram till dess att man flyttar till ett äldreboende så ska man väl ha lika rätt till att fortsätta dela sitt lev med samma person där?
Folkpartiet Liberalerna har, bl.a. genom Barbro Westerholm (FP), Birgitta Ohlsson (FP) och Mikael Janson (FP), länge drivit frågorna om mänskliga rättigheter, äldreomsorg och rätt till att inom äldreomsorgen dela boende med sin livspartner, oavsett kön. Bra. Det är ytterligare en anledning till att vara stolt över Folkpartiets politik och värderingar.
Jag hoppas innerligt att dessa frågor inom kort blir accepterade. Jag hoppas också att de mänskliga rättigheterna inom en snar framtid blir normen och standarden som vi alla utgår från när det gäller hur man bemöter och behandlar andra personer och andra människor. Både här i Sverige och i resten av världen.
måndag 28 september 2009
Möjlighet till god munhälsa
Tandborstning tillhör det där som man gör varje dag och förmodligen inte ägnar någon större tid till att fundera så mycket över. Man borstar sina tänder och går till tandläkaren ungefär en gång om året och går förhoppningsvis därifrån med svaret att man inte har några hål.
Men för många så är just en så vanlig sak som tandborstning något som personen av olika anledningar inte kan göra själv. T.ex. behöver många inom äldreomsorgen regelbundet assistans med att borsta tänderna. Likaså finns t.ex. också behov av regelbunden assistans med tandborstning hos en del personer med funktionsnedsättning och funktionshinder.
Möjligheten till att få borsta sina tänder borde vara en lika grundläggande självklarhet som möjligheten till assistans med yttre personlig hygien. Tyvärr är det alldeles för många som har ett behov av assistans med tandborstning men som av olika anledningar inte får detta.
Munhälsan har en stark påverkan på resten av kroppens hälsa. Både positivt och negativt. Oftast upplever personen dessutom att mat smakar bättre om personen regelbundet får assistans med tandborstning. När det gäller äldre är detta något väldigt positivt. Många äldre tappar matlusten. Med åldern får kroppen också svårare att ta upp näringsämnen från maten. Om personen upplever att maten smakar bättre kommer personen förmodligen också att äta. Personen kommer förmodligen också att äta större portioner och på så sätt förhoppningsvis få i sig mer näringsämnen som i sin tur främjar personens hälsa positivt.
Munhälsan har en alltför stark påverkan på kroppens hälsa för att den ska kunna bortses ifrån. Att ha möjlighet till att regelbundet kunna få borsta sina tänder borde vara en självklarhet. Regelbunden tandborstning lägger grunden för en god munhälsa. Och möjlighet till en god munhälsa borde utgöra ett självklart inslag i både daglig och preventiv vård.
Men för många så är just en så vanlig sak som tandborstning något som personen av olika anledningar inte kan göra själv. T.ex. behöver många inom äldreomsorgen regelbundet assistans med att borsta tänderna. Likaså finns t.ex. också behov av regelbunden assistans med tandborstning hos en del personer med funktionsnedsättning och funktionshinder.
Möjligheten till att få borsta sina tänder borde vara en lika grundläggande självklarhet som möjligheten till assistans med yttre personlig hygien. Tyvärr är det alldeles för många som har ett behov av assistans med tandborstning men som av olika anledningar inte får detta.
Munhälsan har en stark påverkan på resten av kroppens hälsa. Både positivt och negativt. Oftast upplever personen dessutom att mat smakar bättre om personen regelbundet får assistans med tandborstning. När det gäller äldre är detta något väldigt positivt. Många äldre tappar matlusten. Med åldern får kroppen också svårare att ta upp näringsämnen från maten. Om personen upplever att maten smakar bättre kommer personen förmodligen också att äta. Personen kommer förmodligen också att äta större portioner och på så sätt förhoppningsvis få i sig mer näringsämnen som i sin tur främjar personens hälsa positivt.
Munhälsan har en alltför stark påverkan på kroppens hälsa för att den ska kunna bortses ifrån. Att ha möjlighet till att regelbundet kunna få borsta sina tänder borde vara en självklarhet. Regelbunden tandborstning lägger grunden för en god munhälsa. Och möjlighet till en god munhälsa borde utgöra ett självklart inslag i både daglig och preventiv vård.
fredag 18 september 2009
Go:morgon Go:teborg!
En strålande och vacker början på en förhoppningsvis lika strålande och vacker dag. Go:morgon Go:teborg och go:morgon Sverige, EU och resten av världen! :)
(Foto: Siluett av Landala vattentorn med soluppgång i bakgrunden.)
söndag 13 september 2009
Möjlighet till nystart med HLR och hjärstartare
Att hjärtat plötsligt skulle sluta slå och stanna är nog inget som de flesta av oss har i tankarna. Men varje år inträffar det att personer drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Många av hjärtstoppen inträffar i sjukhus- eller sjukvårdande miljö där patienten är omgärdad av personal utbildad och tränad i både hjärt-lungräddning (HLR) och med tillgång till defibrillator (hjärtstartare). Förutsättningarna för att överleva ett hjärtstopp i denna miljö är väldigt väldigt goda.
Men vad händer om ett hjärtstopp inträffar någon annanstans? Som tex vid en sporthall, konsert, nöjespark eller på en badplats? Varje år drabbas ca 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusmiljö. För de flesta av fallen är det någon form av hjärtsjukdom som är den bakomliggande orsaken. Det kan vara en kronisk hjärt-kärlsjukdom där hjärtsjukdomen är känd sedan tidigare. Men i flertalet av fallen finns det ingen förvarning till hjärtstoppet. Det kan t.ex. vara en hjärtinfarkt, att hjärtat börjar slå i otakt/arytmiskt eller att en blodpropp släpper och flyter med blodet så att detta stör eller stoppar upp blodflödet till/från hjärtat och förhindrar att hjärtat kan slå normalt för att därefter stanna.
I nuläget så överlever ca 300 personer av de ca 10 000 som varje år drabbas av hjärtstopp. Ju fler som utbildas och tränas i HLR och i HLR i kombination med hjärtstartare, desto större blir sannolikheten att fler, och förhoppningsvis många många fler, överlever om en person skulle drabbas av ett hjärtstopp. En utbildning och träning i HLR och i HLR i kombination med hjärtstartare är något som kan vara väldigt bra att ha…i vissa fall kan det till och med vara livsviktigt att ha.
lördag 5 september 2009
Låt spriten flöda…
…dvs handspriten… på våra sjukhus, vårdcentraler och patientmottagningar. Vanlig handsprit är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att förhindra spridning av både vårdrelaterad smitta och kontaktsmitta inom hälso- och sjukvården.
Varje år drabbas ca 10 % av alla inneliggande patienter av någon form av vårdrelaterad infektion. MRSA, VRE och ESBL-bildande bakterier är bara några exempel på infektioner som kan ge förödande konsekvenser för den drabbade. Infektionen kan vara svårbehandlad och leda till en lång efterföljande sjukdomsperiod. Det finns också en risk att den insjuknade utvecklar ett kroniskt sjukdomstillstånd som personen får leva med under resten av sitt liv.
En del patientgrupper är särskilt utsatta och har svårigheter att kunna klara av infektionen över huvud taget. En anledning kan vara att de antingen inte har hunnit utveckla ett eget immunförsvar än som tex för tidigt födda spädbarn eller har ett försvagat immunförsvar som tex de som får cancerbehandling.
Akut insjuknande i vårdrelaterade infektioner har också förödande konsekvenser för sjukvården i sig. Patienter kan inte skrivas ut som planerat och antal vårddagar och kostnader kopplade till dessa ökar. Det minskar också antalet tillgängliga vårdplatser vilket lätt leder tex till överbeläggning då nya akuta patienter inte kan nekas till att läggas in för sjukhusvård eller till att planerade medicinska åtgärder får senareläggas pga att det saknas lediga vårdplatser.
Antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektioner måste minskas. Sjukhusen arbetar febrilt med att försöka minska antalet vårdrelaterade infektioner. Den senaste mätningen visade att antalet drabbade har sjunkit med i genomsnitt 1,3 % från 2008 till 2009, så man kan nog dra slutsatsen att det är på väg åt rätt håll. Men antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektioner måste minskas ännu mer och det rejält.
Vanlig handsprit använd på rätt sätt är ett sätt att underlätta i arbetet med att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner. Det är dessutom ett enkelt sätt. Och relativt billigt. Åtminstone i relation till kostnaden för eventuell sjukskrivning, extra vårddygn, ökad belastning på personal och behandling av eventuella efterföljande kroniska symptom. Låt därför handspriten flöda inom svensk hälso- och sjukvård!
PS: Även i maktens korridorer arbetar svenska politiker med att försöka förhindra smittspridning. I Riksdagens lunchrestaurang sitter en lätt tillgänglig behållare med handsprit som är enkel att använda innan man börjar plocka till sig sin lunchmat. Bra!
Varje år drabbas ca 10 % av alla inneliggande patienter av någon form av vårdrelaterad infektion. MRSA, VRE och ESBL-bildande bakterier är bara några exempel på infektioner som kan ge förödande konsekvenser för den drabbade. Infektionen kan vara svårbehandlad och leda till en lång efterföljande sjukdomsperiod. Det finns också en risk att den insjuknade utvecklar ett kroniskt sjukdomstillstånd som personen får leva med under resten av sitt liv.
En del patientgrupper är särskilt utsatta och har svårigheter att kunna klara av infektionen över huvud taget. En anledning kan vara att de antingen inte har hunnit utveckla ett eget immunförsvar än som tex för tidigt födda spädbarn eller har ett försvagat immunförsvar som tex de som får cancerbehandling.
Akut insjuknande i vårdrelaterade infektioner har också förödande konsekvenser för sjukvården i sig. Patienter kan inte skrivas ut som planerat och antal vårddagar och kostnader kopplade till dessa ökar. Det minskar också antalet tillgängliga vårdplatser vilket lätt leder tex till överbeläggning då nya akuta patienter inte kan nekas till att läggas in för sjukhusvård eller till att planerade medicinska åtgärder får senareläggas pga att det saknas lediga vårdplatser.
Antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektioner måste minskas. Sjukhusen arbetar febrilt med att försöka minska antalet vårdrelaterade infektioner. Den senaste mätningen visade att antalet drabbade har sjunkit med i genomsnitt 1,3 % från 2008 till 2009, så man kan nog dra slutsatsen att det är på väg åt rätt håll. Men antalet patienter som varje år drabbas av vårdrelaterade infektioner måste minskas ännu mer och det rejält.
Vanlig handsprit använd på rätt sätt är ett sätt att underlätta i arbetet med att förhindra smittspridning av vårdrelaterade infektioner. Det är dessutom ett enkelt sätt. Och relativt billigt. Åtminstone i relation till kostnaden för eventuell sjukskrivning, extra vårddygn, ökad belastning på personal och behandling av eventuella efterföljande kroniska symptom. Låt därför handspriten flöda inom svensk hälso- och sjukvård!
PS: Även i maktens korridorer arbetar svenska politiker med att försöka förhindra smittspridning. I Riksdagens lunchrestaurang sitter en lätt tillgänglig behållare med handsprit som är enkel att använda innan man börjar plocka till sig sin lunchmat. Bra!
onsdag 26 augusti 2009
Fördjupat polisiärt samarbete på EU-nivå
Utbyte av information, kunskap och erfarenheter utgör en viktig del för vidareutveckling av en verksamhet, organisation, instans, företag, mm. Likaså gäller för polisiärt arbete, rättsväsende och rättsäkerhet. Redan inför förra valet till Europaparlamentet år 2004 drev (FP) frågan om införandet av ett europeiskt FBI vilket bl.a. omfattar utbyggnad av Europol och Eurojust. Frågan fördes även fram som en av huvudpunkterna i FP:s EU-program inför valet till Europaparlamentet i juni i år.
Brottsligheten blir allt grövre och internationella ligor skapar kriminella nätverk som sträcker sig över och genom flera länder. Införande av ett Europeiskt FBI och därigenom utveckling och fördjupning av bl.a. det mer operativa polisiära samarbetet på EU-nivå är ett viktigt och nödvändigt redskap för att bättre och mer effektivt kunna minska den gränsöverskridande brottsligheten inom EU-länderna.
Det mer strategiska och långsiktiga polisiära samarbetet på EU-nivå utgör även det en viktig del i uppbyggnad, utveckling och förstärkning av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten inom EU. Denna typ av bilateralt samarbete faller dock utanför Europols verksamhetsområde. Organiserad brottslighet har ofta sin källa av kriminell verksamhet i ett land men påverkar och/eller har sin slutdestination i annat EU-land. Trafficking och droghandel är bara två exempel på denna typ av gränsöverskridande brottslighet. Uppbyggnad av den gemensamma polisiära kapaciteten är ett viktigt inslag i att på ett mer strategiskt och långsiktigt plan bekämpa denna typ av kriminalitet.
För att finansiera det strategiska samarbetet genom att bygga upp den gemensamma polisiära kapaciteten finns möjlighet att söka EU-medel. Östersjöprogrammen är ett exempel på detta. Det finns också möjlighet att söka EU-medel för att polismyndigheter inom två eller flera länder gemensamt samarbetar och arbetar i ett annat EU-land. Ett syfte med detta samarbete är att för att stoppa och förhindra kriminalitet i det ena landet görs åtgärder i det land där ursprunget till den kriminella verksamheten finns. En del polisiära samarbetsprojekt är mer omfattande, mer långsiktiga och involverar polismyndigheter i två eller flera EU-länder som tillsammans samarbetar på en mer internationell nivå med polismyndigheter i länder utanför EU. En stor del av drog- och narkotikahandeln som har sin slutdestination i Sverige eller annat EU-land har sin källa i land/länder utanför EU.
Internationellt samarbete och uppbyggnad av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten både mellan EU-länder och mellan EU-länder och övriga länder utgör en väldigt viktig del i arbetet med att bekämpa och förhindra gränsöverskridande kriminell verksamhet. Samarbetet stärker rättsväsendet och försvårar verksamheten både inom kriminella grupperingar och för genomförande av brottsliga handlingar.
Det bör uppmuntras till och underlättas för svensk polis och rättsväsende att både ansöka om och delta i med EU-medel finansierade samarbetsprojekt för uppbyggnad och utveckling av den gemensamma polisiära kapaciteten inom EU.
Brottsligheten blir allt grövre och internationella ligor skapar kriminella nätverk som sträcker sig över och genom flera länder. Införande av ett Europeiskt FBI och därigenom utveckling och fördjupning av bl.a. det mer operativa polisiära samarbetet på EU-nivå är ett viktigt och nödvändigt redskap för att bättre och mer effektivt kunna minska den gränsöverskridande brottsligheten inom EU-länderna.
Det mer strategiska och långsiktiga polisiära samarbetet på EU-nivå utgör även det en viktig del i uppbyggnad, utveckling och förstärkning av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten inom EU. Denna typ av bilateralt samarbete faller dock utanför Europols verksamhetsområde. Organiserad brottslighet har ofta sin källa av kriminell verksamhet i ett land men påverkar och/eller har sin slutdestination i annat EU-land. Trafficking och droghandel är bara två exempel på denna typ av gränsöverskridande brottslighet. Uppbyggnad av den gemensamma polisiära kapaciteten är ett viktigt inslag i att på ett mer strategiskt och långsiktigt plan bekämpa denna typ av kriminalitet.
För att finansiera det strategiska samarbetet genom att bygga upp den gemensamma polisiära kapaciteten finns möjlighet att söka EU-medel. Östersjöprogrammen är ett exempel på detta. Det finns också möjlighet att söka EU-medel för att polismyndigheter inom två eller flera länder gemensamt samarbetar och arbetar i ett annat EU-land. Ett syfte med detta samarbete är att för att stoppa och förhindra kriminalitet i det ena landet görs åtgärder i det land där ursprunget till den kriminella verksamheten finns. En del polisiära samarbetsprojekt är mer omfattande, mer långsiktiga och involverar polismyndigheter i två eller flera EU-länder som tillsammans samarbetar på en mer internationell nivå med polismyndigheter i länder utanför EU. En stor del av drog- och narkotikahandeln som har sin slutdestination i Sverige eller annat EU-land har sin källa i land/länder utanför EU.
Internationellt samarbete och uppbyggnad av den gemensamma polisiära och rättsliga kapaciteten både mellan EU-länder och mellan EU-länder och övriga länder utgör en väldigt viktig del i arbetet med att bekämpa och förhindra gränsöverskridande kriminell verksamhet. Samarbetet stärker rättsväsendet och försvårar verksamheten både inom kriminella grupperingar och för genomförande av brottsliga handlingar.
Det bör uppmuntras till och underlättas för svensk polis och rättsväsende att både ansöka om och delta i med EU-medel finansierade samarbetsprojekt för uppbyggnad och utveckling av den gemensamma polisiära kapaciteten inom EU.
lördag 15 augusti 2009
Fungerande IT-system inom sjukvården
Fungerande IT-system och IT-stöd inom sjukvården är i vårt moderna samhälle en nödvändighet för att kunna bedriva en verksamhet som håller god kvalitet, har bra arbetsredskap och framför allt håller hög patientsäkerhet.
Idag omfattar större delen av sjukvårdsverksamheten IT och elektronik i de moment som utförs. Elektronik och IT-system har möjliggjort både en ökning i tillgänglighet och en effektivisering av vårdprocesserna. Patientjournaler är elektroniska och berörda kan ta del av innehållet via dator uppkopplad till patientjournalsystemet. Samma sak gäller även för t.ex. röntgenbilder och undersökningsresultat. IT används för att sköta tidsbokning, remisshantering och flertalet olika moment som ingår i vårdprocessen. Recept skickas elektroniskt och kan hämtas ut vid valfritt apotek. IT används också som stöd vid patientövervakning och operation. Användingsområdena är alltså väldigt väldigt många.
Man kan konstatera att i väl fungerande IT-system och IT-stöd inom vården ligger en enorm potential i att både underlätta i vårdarbetet som utförs och att samtidigt säkerställa att vården som utförs både håller hög kvalitet och hög patientsäkerhet. Man hade också gärna velat kunna konstatera att IT-system och IT-stöd inom sjukvården också fungerar både väl och optimalt...hela tiden och i alla lägen. Praktiken visar dock att det fortfarande finns mycket kvar att åtgärda.
Det uppskattas att ca 105 000 vårdskador uppkommer inom sjukvården varje år. Socialstyrelsen uppskattar att ca 10% av dessa är IT-relaterade vårdskador och att dessa 10% drastiskt hade kunnat minskas genom en förbättring av vårdens IT-stöd.
Utveckling av IT-stöd och IT-system kostar väldigt mycket pengar. Åtskilliga miljoner har redan lagts på att skapa nya system eller att vidareutveckla redan befintliga system. En del har haft stora problem kopplade till sig och i vissa fall orsakat tråkiga konsekvenser. Under 2008 avled två patienter just på grund av att IT-stöd och rutiner kring dessa inte fungerade väl. Att se till så att sjukvården har väl fungerande IT-system och IT-stöd är en nödvändighet.
Det finns idag system och stöd som har delar som fungerar väldigt väl. Genom kommunikation och samverkan mellan sjukvårdshuvudmän, IT-utvecklare, vårdgivare och framför allt vårdpersonal och användare finns möjlighet till att hitta en både bra, givande, användarvänlig och patientsäker lösning.
För mer information i ämnet läs gärna debattartikel i GP av Karin Båtelson, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ordförande i Göteborgs Sjukhusläkarförening och ledamot i Sveriges Läkarförbunds IT-råd. Ämnet har även tagits upp i två inslag i Rapport (länk till inslag 1 och inslag 2) där bl.a. Karin Båtelson och Carina Iloson, specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medverkar.
Idag omfattar större delen av sjukvårdsverksamheten IT och elektronik i de moment som utförs. Elektronik och IT-system har möjliggjort både en ökning i tillgänglighet och en effektivisering av vårdprocesserna. Patientjournaler är elektroniska och berörda kan ta del av innehållet via dator uppkopplad till patientjournalsystemet. Samma sak gäller även för t.ex. röntgenbilder och undersökningsresultat. IT används för att sköta tidsbokning, remisshantering och flertalet olika moment som ingår i vårdprocessen. Recept skickas elektroniskt och kan hämtas ut vid valfritt apotek. IT används också som stöd vid patientövervakning och operation. Användingsområdena är alltså väldigt väldigt många.
Man kan konstatera att i väl fungerande IT-system och IT-stöd inom vården ligger en enorm potential i att både underlätta i vårdarbetet som utförs och att samtidigt säkerställa att vården som utförs både håller hög kvalitet och hög patientsäkerhet. Man hade också gärna velat kunna konstatera att IT-system och IT-stöd inom sjukvården också fungerar både väl och optimalt...hela tiden och i alla lägen. Praktiken visar dock att det fortfarande finns mycket kvar att åtgärda.
Det uppskattas att ca 105 000 vårdskador uppkommer inom sjukvården varje år. Socialstyrelsen uppskattar att ca 10% av dessa är IT-relaterade vårdskador och att dessa 10% drastiskt hade kunnat minskas genom en förbättring av vårdens IT-stöd.
Utveckling av IT-stöd och IT-system kostar väldigt mycket pengar. Åtskilliga miljoner har redan lagts på att skapa nya system eller att vidareutveckla redan befintliga system. En del har haft stora problem kopplade till sig och i vissa fall orsakat tråkiga konsekvenser. Under 2008 avled två patienter just på grund av att IT-stöd och rutiner kring dessa inte fungerade väl. Att se till så att sjukvården har väl fungerande IT-system och IT-stöd är en nödvändighet.
Det finns idag system och stöd som har delar som fungerar väldigt väl. Genom kommunikation och samverkan mellan sjukvårdshuvudmän, IT-utvecklare, vårdgivare och framför allt vårdpersonal och användare finns möjlighet till att hitta en både bra, givande, användarvänlig och patientsäker lösning.
För mer information i ämnet läs gärna debattartikel i GP av Karin Båtelson, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ordförande i Göteborgs Sjukhusläkarförening och ledamot i Sveriges Läkarförbunds IT-råd. Ämnet har även tagits upp i två inslag i Rapport (länk till inslag 1 och inslag 2) där bl.a. Karin Båtelson och Carina Iloson, specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, medverkar.
fredag 24 juli 2009
Sjukvårdsreform på gång i USA
President Barack Obama arbetar nu intensivt med att genomföra en sjukvårdsreform i USA. Att genomföra en sjukvårdsreform i USA är stort. Att genomföra en sjukvårdsreform i USA med syfte att täcka majoriteten av amerikansk befolkning är ännu större. Obama är både modig och klok som vill driva igenom denna reform. Men att driva igenom en förändring av sjukvårdssystemet i USA är allt annat än en lätt uppgift.
I Sverige har vi en allmän sjukförsäkring som finansieras genom skattepengar. Det finns också möjlighet till att teckna extra privata sjukförsäkringar. Sjukförsäkringssystemet i USA är uppbyggt på ett annorlunda sätt. Om man någorlunda kortfattat ska försöka göra en sammanställning kan man säga att i USA infördes 1973 Health Maintenance Organization Act som säger att alla arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska erbjuda sina anställda möjlighet att teckna sjukförsäkring av någon av de olika federalt certifierade försäkringstyperna som hanteras genom Health Maintenance Organizations (HMOs).
Det finns flertalet olika typer av försäkringar att välja bland med olika villkor och olika avgifter kopplade till sig. Arbetsgivaren betalar en del av försäkringskostnaden och den anställde betalar en del. En del av försäkringarna täcker även de försäkrade arbetstagarnas familjemedlemmar. Det går också att teckna egen sjukförsäkring direkt med ett försäkringsbolag. Det finns alltså ett stort utbud att välja bland både när det gäller försäkringsbolag och vad försäkringen ska täcka respektive inte täcka och vilka vårdgivare som försäkringen ska omfatta. Kostnaden för sjukförsäkringen varierar också beroende på olika faktorer som t.ex. den försäkrades hälsotillstånd och vad som ska ingå i själva försäkringen.
Medicare infördes 1960 (ändringar har skett sedan dess) som i stora drag täcker personer från 65 års ålder, personer med funktionsnedsättning eller personer med vissa typer av diagnostiserade sjukdomar och som har rätt till antingen Social Security eller Social Security Disability Insurance.
Medicaid infördes 1965 (ändringar har skett sedan dess) som ger möjlighet till sjukvård för låginkomsttagare och fattiga. Möjlighet tilll sjukvård beror på flera olika faktorer. Inkomstprövning är en faktor. Graviditet, funktionsnedsättning är andra faktorer. Ett barn kan ha rätt till Medicaid medan föräldrarna inte har det. Varje stat har egna regler kring inkomstprövningar.
Slutkontentan är att det nuvarande gällande sjukvårdssystemet i USA är ... ganska så komplicerat.
Ca 47 miljoner amerikaner beräknas stå utan sjukförsäkring. Anledningarna till detta är många...man har inte råd, man tror inte att man ska drabbas av en viss sjukdom mm. Arbetslösheten har också ökat. Har man sjukförsäkring via sitt arbete och blir av med jobbet så förlorar man ju också sin sjukförsäkring.
President Obama har helt rätt i att för att få amerikansk ekonomi på rätt kurs igen så är det nödvändigt att se över sjukvården. USA dras med ett stort budgetunderskott och landet har drabbats hårt av finanskrisen. Sjukvården i USA utgör 16 % av dess BNP. Det handlar alltså om väldigt mycket pengar.
Kostnaden för genomförande av reformen beräknas uppgå till 8 000 miljarder kronor vilket även det handlar om mycket pengar. Men i längden är det en samhällsekonomisk vinst för ett land att dess invånare har tillgång till sjukvård. Det är också etiskt försvarbart att kunna erbjuda sjukvård, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder till sin befolkning.
Som sagt, President Obama är både modig och klok som vill driva igenom en sjukvårdsreform med målet att sänka kostnaderna, främja valfriheten och erbjuda skydd som varje amerikan kan räkna med. Det är ingen lätt uppgift som ligger framför dem, men jag hoppas att de kommer att lyckas och jag hoppas att de kommer att lyckas väldigt väl.
I Sverige har vi en allmän sjukförsäkring som finansieras genom skattepengar. Det finns också möjlighet till att teckna extra privata sjukförsäkringar. Sjukförsäkringssystemet i USA är uppbyggt på ett annorlunda sätt. Om man någorlunda kortfattat ska försöka göra en sammanställning kan man säga att i USA infördes 1973 Health Maintenance Organization Act som säger att alla arbetsgivare med 25 eller fler anställda ska erbjuda sina anställda möjlighet att teckna sjukförsäkring av någon av de olika federalt certifierade försäkringstyperna som hanteras genom Health Maintenance Organizations (HMOs).
Det finns flertalet olika typer av försäkringar att välja bland med olika villkor och olika avgifter kopplade till sig. Arbetsgivaren betalar en del av försäkringskostnaden och den anställde betalar en del. En del av försäkringarna täcker även de försäkrade arbetstagarnas familjemedlemmar. Det går också att teckna egen sjukförsäkring direkt med ett försäkringsbolag. Det finns alltså ett stort utbud att välja bland både när det gäller försäkringsbolag och vad försäkringen ska täcka respektive inte täcka och vilka vårdgivare som försäkringen ska omfatta. Kostnaden för sjukförsäkringen varierar också beroende på olika faktorer som t.ex. den försäkrades hälsotillstånd och vad som ska ingå i själva försäkringen.
Medicare infördes 1960 (ändringar har skett sedan dess) som i stora drag täcker personer från 65 års ålder, personer med funktionsnedsättning eller personer med vissa typer av diagnostiserade sjukdomar och som har rätt till antingen Social Security eller Social Security Disability Insurance.
Medicaid infördes 1965 (ändringar har skett sedan dess) som ger möjlighet till sjukvård för låginkomsttagare och fattiga. Möjlighet tilll sjukvård beror på flera olika faktorer. Inkomstprövning är en faktor. Graviditet, funktionsnedsättning är andra faktorer. Ett barn kan ha rätt till Medicaid medan föräldrarna inte har det. Varje stat har egna regler kring inkomstprövningar.
Slutkontentan är att det nuvarande gällande sjukvårdssystemet i USA är ... ganska så komplicerat.
Ca 47 miljoner amerikaner beräknas stå utan sjukförsäkring. Anledningarna till detta är många...man har inte råd, man tror inte att man ska drabbas av en viss sjukdom mm. Arbetslösheten har också ökat. Har man sjukförsäkring via sitt arbete och blir av med jobbet så förlorar man ju också sin sjukförsäkring.
President Obama har helt rätt i att för att få amerikansk ekonomi på rätt kurs igen så är det nödvändigt att se över sjukvården. USA dras med ett stort budgetunderskott och landet har drabbats hårt av finanskrisen. Sjukvården i USA utgör 16 % av dess BNP. Det handlar alltså om väldigt mycket pengar.
Kostnaden för genomförande av reformen beräknas uppgå till 8 000 miljarder kronor vilket även det handlar om mycket pengar. Men i längden är det en samhällsekonomisk vinst för ett land att dess invånare har tillgång till sjukvård. Det är också etiskt försvarbart att kunna erbjuda sjukvård, sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder till sin befolkning.
Som sagt, President Obama är både modig och klok som vill driva igenom en sjukvårdsreform med målet att sänka kostnaderna, främja valfriheten och erbjuda skydd som varje amerikan kan räkna med. Det är ingen lätt uppgift som ligger framför dem, men jag hoppas att de kommer att lyckas och jag hoppas att de kommer att lyckas väldigt väl.
lördag 11 juli 2009
Fri patientrörlighet inom EU
Svensk sjukvård har länge haft problem med långa patientköer inom delar av sin verksamhet. Som ett försök till att lösa problemet infördes den nationella vårdgarantin i november 2005. (Länk till Motion 2004/05:So642 hittar du här.) Sjukvården har sedan dess arbetat med kökortning och översyn av sin verksamhet för att kunna nå upp till vårdgarantins uppsatta mål. Träget arbete har lett till att köerna har kortats för flertalet av de behandlingar och åtgärder som ges inom vårdområdet. Men det finns fortfarande alltför många patienter som väntar i en vårdkö på att få symptom utredda, få en diagnos, en nödvändig behandling eller åtgärd. Under tiden får dessa patienter vänta i en vårdkö.Möjligheten finns redan idag för patienter som väntar i en vårdkö att söka och få planerad vård inom andra EU-länder och att hemlandet står för de vårdkostnader som uppstår. Tyvärr har en del av dessa fall behövt tas upp i EG-domstolen för att där fastställa patientens rättighet till att få ersättning från sitt hemland för vårdkostnaderna.
En del patienter har valt att söka planerad vård i annat EU-land. Andra har valt att inte göra detta utan har i stället valt att söka planerad vård inom annat landsting eller valt att stå kvar i vårdkön. Patienten kanske inte orkar förflytta sig till ett annat EU-land eller annat landsting för att få en behandling eller åtgärd utförd. Det kan också kännas tryggt att få vård vid "sin" vårdinrättning och av "sin" vårdgivare.
Diskussionerna som nu förs mellan EU:s social- och hälsoministrar när det gäller fri patientrörlighet inom EU berör hälso- och sjukvården på flera plan. Ett av dem är just vårdköerna. Kritiker till fri patientrörlighet inom EU för fram som ett argument att det både blir dyrt och att svensk sjukvård urlakas om patienterna söker och får sin vård inom annat EU-land. Jag tror inte att så är fallet. I stället tror jag att den fria patientrörligheten inom EU både kommer att innebära kostnadsbesparingar för Sverige och att svensk sjukvård kommer att stärkas och utvecklas i en positiv riktning. Ju längre tid mellan insjuknande till dess att åtgärd utförs desto längre återhämtning och sjukskrivningsperiod ... både innan och efter åtgärd.
Kontakter och samverkan med vårdgivare inom andra EU-länder kommer med all sannolikhet att stärka svensk sjukvård. Möjligheterna till utbyte av kunskap, erfarenheter och kontakt med hur andra EU-länder har valt att organisera sin vårdverksamhet kan bli både positivt och givande. Svensk hälso- och sjukvård har mycket bra att kunna visa och dela med sig av till andra länder. Likaså har andra länder mycket bra att kunna visa och dela med sig av till svensk sjukvård. Kunskap är en kontinuerligt pågående process...det finns alltid något nytt att lära sig, nya tankar och idéer att ta till sig och erfarenheter att dela med sig av. Saker stagnerar lätt om man stänger ute ny kunskap och nya idéer. Detsamma gäller också om man glömmer bort eller inte använder sig av den kunskap och erfarenhet som redan finns.
Jag hoppas att svensk sjukvård ser fri patientrörlighet och gränsöverskridande vård inom EU som något positivt. Jag hoppas också att svensk sjukvård ser den fria patientrörligheten som en möjlighet till att både lösa problem med vårdköer och en möjlighet till att på EU-nivå få visa och utföra bra sjukvård. Redan idag söker sig patienter från andra länder till Sverige för att få behandlingar och åtgärder som svensk sjukvård både är bra på och inom vissa delar är världsledande. Stockholm Care (Stockholms Läns Landsting) och Sahlgrenska International Care AB (Västra Götlandsregionen) handhar patienter från utlandet som söker just svensk hälso- och sjukvård.
För att fri patientrörlighet inom EU ska fungera är det många praktiska detaljer som behöver lösas. Frågor kring sekretess, patientjournaler, patientskadeförsäkringar, patientsäkerhet, smittskydd, vårdrelaterade infektioner, mm är några av de ämnen som EU måste hitta en gemensam lösning för. Jag ser därför väldigt positivt på att Socialminister Göran Hägglund (KD) nu under Sveriges ordförandeskap för diskussioner kring fri patientrörlighet inom EU med övriga social- och hälsoministrar. Min förhoppning är att frågorna finner en lösning inom en snar framtid.
tisdag 30 juni 2009
Robert Dicksons Stiftelse och bostadsbrist
Sista styrelsemötet med Robert Dicksons Stiftelse innan sommaruppehåll ägde rum för snart två veckor sedan. Robert Dicksons Stiftelse är Sveriges äldsta bostadsstiftelse och den bildades 1860. Fast det beror på hur man resonerar...är det datum då donation äger rum som räknas eller är det datum då donation blir offentlig? Men detta är väl enbart en petitess i sammanhanget och det går väl att säga att stiftelsen åtminstone är en av de äldsta i sitt slag i Sverige.
Robert Dickson var liberal. Han var också handelsman, välbärgad och aktiv inom samhällspolitiken. Stiftelsen bildades med främsta syfte att använda donerade medel till att uppföra sunda och väl försedda byggnader som mot billiga villkor skulle hyras ut som bostäder "åt välfrejdade, för arbetsamhet och ordentligt kända, mindre bemedlade personer, företrädesvis gift arbetsfolk". Utöver detta kunde stiftelsen också använda medel till inrättningar som "i öfrigt afse arbetarklassens förmån".
Det är bra att Stiftelsens stadgar ses över i försök att anpassa dem till nuvarande gällande lagar. Länkar om detta finns bl.a. här, här och här. När stiftelsen bildades var det bostadsbrist i Göteborg. Idag, 150 år senare, är det fortfarande brist på bostäder. Robert Dicksons Stiftelse förvaltar enbart en liten, liten del av Göteborgs bostadsbestånd. Trots detta är min förhoppning att när de nya bostäder som Stiftelsen uppför väl är färdigbyggda så kommer dessa att utgöra en liten del i lösning på bostadsproblematiken i Göteborg.
För mer information om Robert Dicksons Stiftelse och dess historia klicka här.
Robert Dickson var liberal. Han var också handelsman, välbärgad och aktiv inom samhällspolitiken. Stiftelsen bildades med främsta syfte att använda donerade medel till att uppföra sunda och väl försedda byggnader som mot billiga villkor skulle hyras ut som bostäder "åt välfrejdade, för arbetsamhet och ordentligt kända, mindre bemedlade personer, företrädesvis gift arbetsfolk". Utöver detta kunde stiftelsen också använda medel till inrättningar som "i öfrigt afse arbetarklassens förmån".
Det är bra att Stiftelsens stadgar ses över i försök att anpassa dem till nuvarande gällande lagar. Länkar om detta finns bl.a. här, här och här. När stiftelsen bildades var det bostadsbrist i Göteborg. Idag, 150 år senare, är det fortfarande brist på bostäder. Robert Dicksons Stiftelse förvaltar enbart en liten, liten del av Göteborgs bostadsbestånd. Trots detta är min förhoppning att när de nya bostäder som Stiftelsen uppför väl är färdigbyggda så kommer dessa att utgöra en liten del i lösning på bostadsproblematiken i Göteborg.
För mer information om Robert Dicksons Stiftelse och dess historia klicka här.
måndag 22 juni 2009
Yttrandefrihet och rösträtt
Yttrandefrihet och rösträtt...en del har dem och använder dem, andra har dem men använder dem inte. En del har varken yttrandefrihet eller rösträtt och önskar inget mer än att kunna få yttra sig och säga sin mening utan att behöva riskera att bli fängslad, torterad eller avrättad och att kunna få rösta i ett val där varje röst räknas som just en röst och respekteras utifrån att medborgaren har uttryckt sin rätt att få säga sin mening i ett demokratiskt val.
Alltför många länder har ledare som väljer att inkludera rösträtt och yttrandefrihet i sitt sätt att leda landet, men detta enbart så länge rösten faller rätt och folket uttrycker rätt åsikt. Detta är varken yttrandefrihet eller innebörden av rösträtt i ett demokratiskt val.
Rapporter och uppgifter strömmar ut från Iran om vad som hänt i samband med valet. Personer har fängslats och flera dött vid demonstrationer, utländska journalister släpps inte in och mobilnät har stängts ner. Vart tog demokratin, yttrandefriheten och rösträtten vägen? Var det bara så länge det var rätt åsikt som uttrycktes eller rösten föll rätt?
Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson (FP), Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, är en av de personer som har gått ut med uttalanden om situationen i Iran och om vikten av att stötta demokrati, frihet och öppenhet. Min förhoppning är att Svenska Ambassaden i Teheran kan vara en del i stödet för personer som strävar efter yttrandefrihet, rösträtt och demokrati i Iran. Att folk skadas, fängslas eller dör när de värnar om yttrandefrihet och rösträtt hör inte hemma i en demokrati.
Alltför många länder har ledare som väljer att inkludera rösträtt och yttrandefrihet i sitt sätt att leda landet, men detta enbart så länge rösten faller rätt och folket uttrycker rätt åsikt. Detta är varken yttrandefrihet eller innebörden av rösträtt i ett demokratiskt val.
Rapporter och uppgifter strömmar ut från Iran om vad som hänt i samband med valet. Personer har fängslats och flera dött vid demonstrationer, utländska journalister släpps inte in och mobilnät har stängts ner. Vart tog demokratin, yttrandefriheten och rösträtten vägen? Var det bara så länge det var rätt åsikt som uttrycktes eller rösten föll rätt?
Riksdagsledamot Birgitta Ohlsson (FP), Folkpartiets utrikespolitiska talesperson, är en av de personer som har gått ut med uttalanden om situationen i Iran och om vikten av att stötta demokrati, frihet och öppenhet. Min förhoppning är att Svenska Ambassaden i Teheran kan vara en del i stödet för personer som strävar efter yttrandefrihet, rösträtt och demokrati i Iran. Att folk skadas, fängslas eller dör när de värnar om yttrandefrihet och rösträtt hör inte hemma i en demokrati.
fredag 19 juni 2009
Ja till euron
Insändare publicerad i GT den 2 juni, 2009.Stödet för euron ökar. 47 procent säger ja till euron. 44 procent säger nej.
En majoritet vill ha en ny folkomröstning. Detta visar en opinionsmätning gjord av Novus Opinion på uppdrag av Folkpartiet Liberalerna.
Jag är väldigt glad över att allt fler svenskar ser att det vore positivt och till fördel för Sverige att gå med i euron. Om Sverige går med i euron skulle vi få ett större inflytande över ekonomiska beslut som påverkar tillväxten, jobben och välfärden även här i Göteborg.
Är vi med i EU så borde vi också vara det fullt ut. Som det är nu så står Sverige tyvärr utanför när EU:s finansministrar träffas för att diskutera och bestämma hur gemensamma ekonomiska problem ska lösas.
För vi är inte med i euron. Jag vill att även Sverige ska kunna få vara med och påverka. Ju tidigare Sverige kan gå med i euron, desto bättre. Jag säger också ja till euron.
Kristina Palmgren
En majoritet vill ha en ny folkomröstning. Detta visar en opinionsmätning gjord av Novus Opinion på uppdrag av Folkpartiet Liberalerna.
Jag är väldigt glad över att allt fler svenskar ser att det vore positivt och till fördel för Sverige att gå med i euron. Om Sverige går med i euron skulle vi få ett större inflytande över ekonomiska beslut som påverkar tillväxten, jobben och välfärden även här i Göteborg.
Är vi med i EU så borde vi också vara det fullt ut. Som det är nu så står Sverige tyvärr utanför när EU:s finansministrar träffas för att diskutera och bestämma hur gemensamma ekonomiska problem ska lösas.
För vi är inte med i euron. Jag vill att även Sverige ska kunna få vara med och påverka. Ju tidigare Sverige kan gå med i euron, desto bättre. Jag säger också ja till euron.
Kristina Palmgren
Tomt på Kungsportsplatsen utan valstuga
Det ser lite tomt ut på Kungsportsplatsen utan alla valstugor…allra helst utan FP:s färggranna valstuga i gult och blått, med målad EU-flagga på baksidan och vajande FP-beachflaggor på framsidan.Hela kampanjperioden inför valet till Europaparlamentet har varit fullspäckad med aktiviteter. Utdelning av material tidigt på morgnarna på Drottningtorget där vi den 18 maj även fick kampanjsällskap av Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) och LUF Väst, jobbet under dagarna, sedan ner till valstugan på Kungsportsplatsen för fortsatt kampanjande. (Foto: Kristina Palmgren och Europaparlamentariker Olle Schmidt.)
Regnigt väder var inget problem för kvicktänkta folkpartister i valstugan. Två gummiband, ett stort paraply och lite kreativitet och vips så hade valstugan en markis som skyddade både personer som kom fram och ville ställa frågor och kampanjmaterial som de fick med sig från att bli helt genomdränkta av sporadiska regnskurar som är så typiskt för Göteborg. (Foto: Uppsättning av markis.)
Men många av dagarna i valstugan präglades av solsken och varmt väder. Allra helst sista helgen i maj. Det var också den helgen som EU-minister Cecilia Malmström (FP) och Europaparlamentariker Olle Schmidt (FP) gick ut i media om att en av punkterna Folkpartiet vill driva i Europaparlamentet är införandet av ett europeiskt FBI. Detta fick ett
väldigt bra genomslag i media. Bl.a. Rapport sände ett inslag med EU-minister Cecilia Malmström om att FP vill ha ett europeiskt FBI. Länk till inslaget hittar du här. (Foto: Kristina Palmgren och EU-minister Cecilia Malmström.)Lördagen innan valdagen var det nästan karnevalsstämning som rådde vid valstugan. Många folkpartister, många förbipasserande som ville ställa frågor och prata politik, mycket utdelat material och mycket positiv feedback. FP:s valstuga var välbesökt. Euron som FP bjöd på var ett mycket populärt inslag. Har lite svårt att avgöra om populariteten berodde på att folk gillar euro eller att folk gillar choklad. Förhoppningsvis var det en kombination av båda delarna.
Man kan inte känna sig annat än glad, nöjd och stolt över valresultatet med 13,6 % av rösterna, tre mandat och Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström som FP:s representanter i Europaparlamentet. Jag ser verkligen fram emot nästa valrörelse inför valet i september nästa år.
tisdag 16 juni 2009
Känsliga ämnen?
Finns det ämnen som är för känsliga att tala om? Eller beror det mer på hur man talar om ämnet och på vilket sätt man talar som gör att även känsliga ämnen kan tas upp för diskussion? Som liberal värnar jag starkt om yttrandefriheten.
Jag tycker att det är väldigt bra att riksdagsledamot Eva Flyborg (FP) i oktober 2008 lämnade in Motion 2008/09:So422 om Aktiv dödshjälp till Riksdagen.
Ämnet har även tagits upp som interpellation 2008/09:170 med svar från Socialminister Göran Hägglund (KD) i januari 2009 där bl.a. riksdagsledamot Barbro Westerholm (FP) deltog i debatten.
Det måste kunna gå att tala om även svåra, tunga och känsliga ämnen. Om man inte talar om något, hur ska man då kunna nå fram till en lösning? Jag tycker därför att det är väldigt bra att ämnet har tagits upp för diskussion och för att initiativet kommit genom (FP).
Jag tycker att det är väldigt bra att riksdagsledamot Eva Flyborg (FP) i oktober 2008 lämnade in Motion 2008/09:So422 om Aktiv dödshjälp till Riksdagen.
Ämnet har även tagits upp som interpellation 2008/09:170 med svar från Socialminister Göran Hägglund (KD) i januari 2009 där bl.a. riksdagsledamot Barbro Westerholm (FP) deltog i debatten.
Det måste kunna gå att tala om även svåra, tunga och känsliga ämnen. Om man inte talar om något, hur ska man då kunna nå fram till en lösning? Jag tycker därför att det är väldigt bra att ämnet har tagits upp för diskussion och för att initiativet kommit genom (FP).
måndag 15 juni 2009
Etiska riktlinjer i patientarbetet behövs
Debattartikel publicerad i ”Göteborgs Liberalen” nr 3, 2009.
Etiska riktlinjer i patientarbetet behövs
Att tala om liv, död och sjukdomar är många gånger svårt. Man önskar att ingen skulle behöva drabbas av vare sig en obotlig sjukdom eller uppleva ett tillstånd av konstant stark smärta, men det händer. Man kan drabbas själv. Man kan också vara anhörig och den som står bredvid. Att uppleva och gå igenom det är svårt för alla inblandade. Det är tungt att behöva ta avsked från någon man tycker om. Samtidigt så är det en del av livet.
Hälso- och sjukvård ska utföras
Hälso- och sjukvård ska utföras i enlighet med evidensbaserad medicin, dvs vad vetenskap och beprövad erfarenhet genom forskning och praktiskt utövande har visat sig fungera bäst i patientverksamheten. Att lindra, bota, trösta och värna om liv utgör grundläggande etiska riktlinjer i patientarbetet. Många av de sjukdomar och de olyckor och skador vi i livet kan råka ut för kan i dag behandlas och botas av modern sjukvård. Det går idag att utföra de mest komplicerade operationer som för några år sedan hade varit otänkbara. Det finns idag medicin och behandling för sjukdomar och symptom som tidigare hade varit tvunget till att lämnas utan åtgärd med svåra komplikationer för patienten.
Den medicin- och medicintekniska utvecklingen gör det idag möjligt att kunna lindra, bota och värna om liv för de flesta patienter. Men det finns sjukdomar och åkommor som inte går att bota. För en del obotliga sjukdomsförlopp nås också tidpunkter då det inte längre går att lindra. Att uppleva en konstant tillvaro av väldigt stark smärta som det inte finns något slut på innebär en väldigt stor påfrestning på en person, både fysiskt och psykiskt. För att lindra personen från att uppleva detta konstanta smärttillstånd finns nedsövning som möjlig åtgärd.
Hanteringen är viktigOm jag hade en sjukdom som inte hade gått att vare sig bota eller lindra, hur hade jag förhållit mig till detta? Om jag skulle behöva uppleva ett obotligt sjukdomstillstånd och nå tidpunkt då fysisk och psykisk smärtlindring inte längre har någon verkan, skulle jag då vilja bli nedsövd? Om man var anhörig hur hade jag resonerat då? Vad händer om patienten själv inte är beslutskapabel?
Det yttersta valet och ställningstagandet om vad som ska respektive inte ska göras om man drabbas av en obotlig sjukdom som innebär svåra plågor och smärtor bör ligga hos patienten. Vi är olika individer med olika perspektiv och värderingar och olika sätt till att förhålla oss och gå igenom livets olika utmaningar. Många väljer att kämpa och stanna kvar i livet så länge som möjligt. Men för patienter som upplever att de har nått en tidpunkt då ett sjukdomstillstånd innebär varken bot eller lindring och skulle vilja avsluta tillvaron och livet så är min förhoppning att dessa patienter också får möjlighet till att göra ett väl övervägt val i samråd med medicinskt ansvariga om ett eventuellt livsavslut är aktuellt eller inte. Min förhoppning är också att i de fall patienten själv inte är beslutkapabel så lämnas anhöriga, närstående eller annan lämplig person samma möjlighet till att fatta ett liknande val.
Kristina Palmgren
Etiska riktlinjer i patientarbetet behövs
Att tala om liv, död och sjukdomar är många gånger svårt. Man önskar att ingen skulle behöva drabbas av vare sig en obotlig sjukdom eller uppleva ett tillstånd av konstant stark smärta, men det händer. Man kan drabbas själv. Man kan också vara anhörig och den som står bredvid. Att uppleva och gå igenom det är svårt för alla inblandade. Det är tungt att behöva ta avsked från någon man tycker om. Samtidigt så är det en del av livet.
Hälso- och sjukvård ska utföras
Hälso- och sjukvård ska utföras i enlighet med evidensbaserad medicin, dvs vad vetenskap och beprövad erfarenhet genom forskning och praktiskt utövande har visat sig fungera bäst i patientverksamheten. Att lindra, bota, trösta och värna om liv utgör grundläggande etiska riktlinjer i patientarbetet. Många av de sjukdomar och de olyckor och skador vi i livet kan råka ut för kan i dag behandlas och botas av modern sjukvård. Det går idag att utföra de mest komplicerade operationer som för några år sedan hade varit otänkbara. Det finns idag medicin och behandling för sjukdomar och symptom som tidigare hade varit tvunget till att lämnas utan åtgärd med svåra komplikationer för patienten.
Den medicin- och medicintekniska utvecklingen gör det idag möjligt att kunna lindra, bota och värna om liv för de flesta patienter. Men det finns sjukdomar och åkommor som inte går att bota. För en del obotliga sjukdomsförlopp nås också tidpunkter då det inte längre går att lindra. Att uppleva en konstant tillvaro av väldigt stark smärta som det inte finns något slut på innebär en väldigt stor påfrestning på en person, både fysiskt och psykiskt. För att lindra personen från att uppleva detta konstanta smärttillstånd finns nedsövning som möjlig åtgärd.
Hanteringen är viktigOm jag hade en sjukdom som inte hade gått att vare sig bota eller lindra, hur hade jag förhållit mig till detta? Om jag skulle behöva uppleva ett obotligt sjukdomstillstånd och nå tidpunkt då fysisk och psykisk smärtlindring inte längre har någon verkan, skulle jag då vilja bli nedsövd? Om man var anhörig hur hade jag resonerat då? Vad händer om patienten själv inte är beslutskapabel?
Det yttersta valet och ställningstagandet om vad som ska respektive inte ska göras om man drabbas av en obotlig sjukdom som innebär svåra plågor och smärtor bör ligga hos patienten. Vi är olika individer med olika perspektiv och värderingar och olika sätt till att förhålla oss och gå igenom livets olika utmaningar. Många väljer att kämpa och stanna kvar i livet så länge som möjligt. Men för patienter som upplever att de har nått en tidpunkt då ett sjukdomstillstånd innebär varken bot eller lindring och skulle vilja avsluta tillvaron och livet så är min förhoppning att dessa patienter också får möjlighet till att göra ett väl övervägt val i samråd med medicinskt ansvariga om ett eventuellt livsavslut är aktuellt eller inte. Min förhoppning är också att i de fall patienten själv inte är beslutkapabel så lämnas anhöriga, närstående eller annan lämplig person samma möjlighet till att fatta ett liknande val.
Kristina Palmgren
söndag 14 juni 2009
Alltför många ännu i Vårdkö
Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet", nr 23/08, 2008.
Alltför många ännu i Vårdkö
"Folkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård, skriver Kristina Palmgren."
Trots införandet av Vårdgarantin väntar det fortfarande alltför många patienter i vårdkö. Remissinflödet till sjukvårdsinrättningar har ökat, allra helst inom delar av specialistsjukvården. Flera stora omorganiseringar har införts med bl.a. stora omkostnader som följd.
På de flesta sjukvårdsinrättningar har det under de senare åren arbetats febrilt med olika former av försök till kostnadsreduceringar. En del krav på kostnadsbesparingar har kommit uppifrån, främst med fokus på personalkostnader. En del förslag på möjliga kostnadsbesparingar har utarbetats av verksamheterna själva som t.ex. effektivisering av verksamheten för att därigenom kunna utföra fler behandlingar och åtgärder för att bl.a. kunna korta växande patientköer.
De flesta verksamheter strävar efter att ha balans mellan sina intäkter och kostnader. Intäkter är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår under ett verksamhetsår. För hälso- och sjukvården råder inget undantag.
Hälso- och sjukvårdens intäkter och finansiering som till största delen består av skattemedel är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår bl.a. i behandling och vård av patienter. Problem uppstår då mängden vård som ges är mer än vad som planerades för i budget. Det är svårt att i början av ett år veta exakt hur många patienter som kommer att behöva behandling samt vad för typ av behandling patienterna kommer att ha behov av.
Problem uppstår också även då mängden vård som ges motsvarar den mängd som det planerades inför men om denna samtidigt genererar högre kostnader än vad som förväntades. Det är svårt att i början av ett år veta om t.ex. priser på läkemedel eller operations- och labbmaterial går upp under samma verksamhetsår.
Starka kontrasterKostnader för hälso- och sjukvården ökar för varje år som går. Samtidigt blir krav på kostnadskontroll och framför allt kostnadsreducering allt tydligare. Många gånger uppstår det starka konstraster i åsikter om vad som anses vara det bästa och mest lämpliga sättet att ekonomiskt finansiera sjukvårdsverksamhet. Självklart ska sjukvården sträva efter att ha en ekonomi i balans. När intäkter och kostnader år efter år inte stämmer överens med vad som planerades för bör detta åtgärdas.
Att se över nuvarande fördelningssystem samt användningen av de ekonomiska resurserna är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Utformning, uppföljning och analys av både finansieringssystem och verksamheternas ekonomi har en central roll i detta arbete.
Central roll i detta har också patienten vilken står som mottagare av den hälso- och sjukvård som bedrivs. Varje skattekrona bör användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra möjliga alternativ.
Konstruktiva lösningarFolkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård.
Finansiering av svensk sjukvård uppgår till ca 8-9 procent av BNP. Är denna procentsats för hög, för låg eller ligger den på en optimal nivå? Folkpartiet bör också fortsätta föra en diskussion för att få fram fungerande lösningar om vilket ekonomiskt fördelningssystem som är det mest lämpliga sättet att finansiera sjukvården på.
Är anslagsfinansiering lösningen eller finns det andra mer givande alternativ?
Kristina Palmgren
Göteborg
Läs gärna svar av Riksdagsledamot Tobias Krantz (FP) och Folkpartiets socialpolitiske talesman, i debattartikel publicerad i Tidningen NU nr 24/08, 2008.
Alltför många ännu i Vårdkö
"Folkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård, skriver Kristina Palmgren."
Trots införandet av Vårdgarantin väntar det fortfarande alltför många patienter i vårdkö. Remissinflödet till sjukvårdsinrättningar har ökat, allra helst inom delar av specialistsjukvården. Flera stora omorganiseringar har införts med bl.a. stora omkostnader som följd.
På de flesta sjukvårdsinrättningar har det under de senare åren arbetats febrilt med olika former av försök till kostnadsreduceringar. En del krav på kostnadsbesparingar har kommit uppifrån, främst med fokus på personalkostnader. En del förslag på möjliga kostnadsbesparingar har utarbetats av verksamheterna själva som t.ex. effektivisering av verksamheten för att därigenom kunna utföra fler behandlingar och åtgärder för att bl.a. kunna korta växande patientköer.
De flesta verksamheter strävar efter att ha balans mellan sina intäkter och kostnader. Intäkter är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår under ett verksamhetsår. För hälso- och sjukvården råder inget undantag.
Hälso- och sjukvårdens intäkter och finansiering som till största delen består av skattemedel är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår bl.a. i behandling och vård av patienter. Problem uppstår då mängden vård som ges är mer än vad som planerades för i budget. Det är svårt att i början av ett år veta exakt hur många patienter som kommer att behöva behandling samt vad för typ av behandling patienterna kommer att ha behov av.
Problem uppstår också även då mängden vård som ges motsvarar den mängd som det planerades inför men om denna samtidigt genererar högre kostnader än vad som förväntades. Det är svårt att i början av ett år veta om t.ex. priser på läkemedel eller operations- och labbmaterial går upp under samma verksamhetsår.
Starka kontrasterKostnader för hälso- och sjukvården ökar för varje år som går. Samtidigt blir krav på kostnadskontroll och framför allt kostnadsreducering allt tydligare. Många gånger uppstår det starka konstraster i åsikter om vad som anses vara det bästa och mest lämpliga sättet att ekonomiskt finansiera sjukvårdsverksamhet. Självklart ska sjukvården sträva efter att ha en ekonomi i balans. När intäkter och kostnader år efter år inte stämmer överens med vad som planerades för bör detta åtgärdas.
Att se över nuvarande fördelningssystem samt användningen av de ekonomiska resurserna är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Utformning, uppföljning och analys av både finansieringssystem och verksamheternas ekonomi har en central roll i detta arbete.
Central roll i detta har också patienten vilken står som mottagare av den hälso- och sjukvård som bedrivs. Varje skattekrona bör användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra möjliga alternativ.
Konstruktiva lösningarFolkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård.
Finansiering av svensk sjukvård uppgår till ca 8-9 procent av BNP. Är denna procentsats för hög, för låg eller ligger den på en optimal nivå? Folkpartiet bör också fortsätta föra en diskussion för att få fram fungerande lösningar om vilket ekonomiskt fördelningssystem som är det mest lämpliga sättet att finansiera sjukvården på.
Är anslagsfinansiering lösningen eller finns det andra mer givande alternativ?
Kristina Palmgren
Göteborg
Läs gärna svar av Riksdagsledamot Tobias Krantz (FP) och Folkpartiets socialpolitiske talesman, i debattartikel publicerad i Tidningen NU nr 24/08, 2008.
Nya idéer behövs för att klara sjukvården
Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet”, nr 45/07, 2007.
Nya idéer behövs för att klara sjukvården.
”Nya läkemedel för ofta med sig höga kostnader. Konsekvensen blir att andra delar av sjukvården får dra ner på sin verksamhet. Skribenten efterlyser förslag på lösningar från folkpartiet.”
I takt med att den medicinska utvecklingen går framåt introduceras det nya, förbättrade och för patienten ibland livsuppehållande läkemedel. Att nya och förbättrade läkemedel framställs är bra.
Att kostnaden för att använda dem är så hög att det uppstår konsekvenser som är problematiska att lösa är inte bra. Dock är inte alla nya läkemedel som introduceras dyrare än de som redan finns tillgängliga.
Nya läkemedel kan både vara billigare och ge bättre effekt, vilket medför både förbättringar för patienten och kostnadsbesparingar för samhället.
En del nya läkemedel har dock höga kostnader kopplade till sig. Vissa läkemedel kan ha mellan 5-6 nollor efter sig i kostnad för årsförbrukning per patient.
Problematiska konsekvenser
Trenden har under de senaste åren varit att nya läkemedel som introducerats har höga kostnader kopplade till sig.
Det kan nog förväntas att nya läkemedel som introduceras under de kommande åren även de är kopplade till höga kostnader.
Konsekvenserna av detta blir problematiska att lösa när kostnaderna uppstår under ett år för vilket en budget redan är fastlagd. Andelen tilldelade pengar har redan fastställts för respektive verksamhet för det aktuella året och verksamheten är planerad utifrån andelen tilldelade pengar.
När oplanerade kostnader uppstår under ett pågående budgetår löses detta oftast genom att reducera kostnader hos någon eller några av organisationens övriga delar.
Konsekvenserna blir ofta att enheter får omorganisera, dra ner på sin verksamhet, antal vårdplatser och växande patientköer.
Skattefinansiering har ett takHar sjukvården det utrymme som behövs för att täcka extra kostnader som uppstår under året utan att det för med sig negativa konsekvenser? Hur kommer dessa negativa konsekvenser påverka sjukvården i längden? Saknas möjligheten att framställa nya och bättre läkemedel utan att de för den skull också är väldigt dyra?
Tidigare decenniers lösning bestod oftast i att ytterligare medel tillfördes för att täcka kostnader som överskred planerad budget. Finansiering via skatteintäkter har dock ett tak och Sveriges skattenivå ligger högt jämfört med de flesta andra länders.
Att föra ett resonemang som baserar sig på att kostnader som uppstår hos ”någon annans” verksamhet belastar ”någon annans” ekonomi och inte påverkar ens egen håller inte i längden.
Ser man på detta utifrån ett bredare perspektiv upptäcker man att konsekvenserna inte enbart uppkommer inom sjukvården.
Om kostnader som uppstår inom sjukvårdssektorn för med sig negativa konsekvenser leder detta ofta till att kostnader uppstår hos andra berörda samhällsinstanser. Konsekvenser i form av till exempel förlängning av patientköer medför att sjukskrivningstiden innan en operation förlängs.
Ju längre tid som passerar innan åtgärd sätts in, desto längre blir återhämtning och även sjukskrivningsperiod efteråt.
Under tiden en patient är sjukskriven uppstår kostnader hos Försäkringskassan. Kostnad för en operation uppstår oberoende av sjukskrivningstid.
Bra om fp ger förslagFörbättrat samarbete mellan sjukvårdssektorn, övriga samhällsinstanser och även med läkemedelsindustrin behövs för att bättre klara av de nya inslag och utmaningar som sjukvården står inför.
Under de kommande åren kommer ovan nämnda scenario sannolikt att framträda som ett allt mer vanligt inslag i sjukvården. Det hade varit bra om förslag på lösningar och åtgärder hade förts fram av Folkpartiet.
Kristina Palmgren
Göteborg
Nya idéer behövs för att klara sjukvården.
”Nya läkemedel för ofta med sig höga kostnader. Konsekvensen blir att andra delar av sjukvården får dra ner på sin verksamhet. Skribenten efterlyser förslag på lösningar från folkpartiet.”
I takt med att den medicinska utvecklingen går framåt introduceras det nya, förbättrade och för patienten ibland livsuppehållande läkemedel. Att nya och förbättrade läkemedel framställs är bra.
Att kostnaden för att använda dem är så hög att det uppstår konsekvenser som är problematiska att lösa är inte bra. Dock är inte alla nya läkemedel som introduceras dyrare än de som redan finns tillgängliga.
Nya läkemedel kan både vara billigare och ge bättre effekt, vilket medför både förbättringar för patienten och kostnadsbesparingar för samhället.
En del nya läkemedel har dock höga kostnader kopplade till sig. Vissa läkemedel kan ha mellan 5-6 nollor efter sig i kostnad för årsförbrukning per patient.
Problematiska konsekvenser
Trenden har under de senaste åren varit att nya läkemedel som introducerats har höga kostnader kopplade till sig.
Det kan nog förväntas att nya läkemedel som introduceras under de kommande åren även de är kopplade till höga kostnader.
Konsekvenserna av detta blir problematiska att lösa när kostnaderna uppstår under ett år för vilket en budget redan är fastlagd. Andelen tilldelade pengar har redan fastställts för respektive verksamhet för det aktuella året och verksamheten är planerad utifrån andelen tilldelade pengar.
När oplanerade kostnader uppstår under ett pågående budgetår löses detta oftast genom att reducera kostnader hos någon eller några av organisationens övriga delar.
Konsekvenserna blir ofta att enheter får omorganisera, dra ner på sin verksamhet, antal vårdplatser och växande patientköer.
Skattefinansiering har ett takHar sjukvården det utrymme som behövs för att täcka extra kostnader som uppstår under året utan att det för med sig negativa konsekvenser? Hur kommer dessa negativa konsekvenser påverka sjukvården i längden? Saknas möjligheten att framställa nya och bättre läkemedel utan att de för den skull också är väldigt dyra?
Tidigare decenniers lösning bestod oftast i att ytterligare medel tillfördes för att täcka kostnader som överskred planerad budget. Finansiering via skatteintäkter har dock ett tak och Sveriges skattenivå ligger högt jämfört med de flesta andra länders.
Att föra ett resonemang som baserar sig på att kostnader som uppstår hos ”någon annans” verksamhet belastar ”någon annans” ekonomi och inte påverkar ens egen håller inte i längden.
Ser man på detta utifrån ett bredare perspektiv upptäcker man att konsekvenserna inte enbart uppkommer inom sjukvården.
Om kostnader som uppstår inom sjukvårdssektorn för med sig negativa konsekvenser leder detta ofta till att kostnader uppstår hos andra berörda samhällsinstanser. Konsekvenser i form av till exempel förlängning av patientköer medför att sjukskrivningstiden innan en operation förlängs.
Ju längre tid som passerar innan åtgärd sätts in, desto längre blir återhämtning och även sjukskrivningsperiod efteråt.
Under tiden en patient är sjukskriven uppstår kostnader hos Försäkringskassan. Kostnad för en operation uppstår oberoende av sjukskrivningstid.
Bra om fp ger förslagFörbättrat samarbete mellan sjukvårdssektorn, övriga samhällsinstanser och även med läkemedelsindustrin behövs för att bättre klara av de nya inslag och utmaningar som sjukvården står inför.
Under de kommande åren kommer ovan nämnda scenario sannolikt att framträda som ett allt mer vanligt inslag i sjukvården. Det hade varit bra om förslag på lösningar och åtgärder hade förts fram av Folkpartiet.
Kristina Palmgren
Göteborg
Patienten ska vara i fokus
Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet”, nr 39/07, 2007.
Patienten ska vara i fokus
”För att vården ska fungera bättre måste man ändra på gamla synsätt anser skribenten.”
Anders Mansten ställer i sin debattartikel i NU 36/07 frågorna ”vad är fel med svensk sjukvård”, ”törs folkpartiet ställa den frågan” och ”vill partiet det”?
Svaren på de två sistnämnda frågorna bör självklart vara ett ”ja”. Att våga ställa frågor och ta upp ämnen för konstruktiva diskussioner bör vara en naturlig del av svensk politik.
Det är också en av styrkorna hos folkpartiet att både medlemmar och icke-medlemmar tillåts och uppmuntras till att uttrycka sina åsikter och föra fram synpunkter, idéer, argument och förslag för diskussion.
Hur frågan besvaras beror till stor del på från vilket och från vems eller vilkas perspektiv frågeställningen utgår.
Kommunikation viktigtMansten nämner i sin artikel flera exempel på när kommunikationen inom vården inte fungerar på ett bra sätt eller när den vid en del tillfällen inte verkar fungera alls.
De flesta av oss har nog personliga erfarenheter av kontakt med hälso- och sjukvården som positiva och negativa element.
Det finns många väldigt duktiga och skickliga yrkesutövare som håller internationell klass inom vården som både värnar om patientens hälsotillstånd och försöker optimera detta så mycket som möjligt samt värnar om medmänsklighet, värme och om patienten som individ. Tyvärr verkar dock de, och även liknande, exempel som Mansten nämner inte vara enstaka och sällan förekommande tillfällen utan i stället förekomma alltför ofta.
Fungerar inte kommunikationen inom en organisation ökar risken för bl.a. revirtänkande och stagnation. Bra och väl fungerande kommunikation underlättar för bra och väl fungerande samarbetsformer, delaktighet och utbyte av kunskap och erfarenhet.
Misstag upprepasFlertalet omorganisationer har genomförts inom sjukvården.
Avdelningar och sjukhus har omlokaliserats eller slagits samman för att bilda större enheter med förhoppning om att bl.a. ökad kostnadseffektivitet och besparingar uppnås.
Ofta har konsekvenserna av omorganisationerna lett till att väl fungerande team har upplösts och dess kunskap och samarbetsformer gått förlorad.
Många gånger har också omorganisationerna visat sig överskridna budgeterade kostnader
Man kan ställa sig frågan: Då det inte är första gången som omorganisationer äger rum borde man väl vid detta lag kunna anta att konsekvensanalyser och planerade kostnader också borde vara tillräckligt detaljerade och omfattande och inte sakna uppgifter om alltför många obehagliga och kostsamma överraskningar och leda till förlängning av befintliga vårdköer?
För att genomföranden av förändringar och omorganisationer ska fungera och lyckas är det också viktigt att beslut är väl förankrat och framför allt att det försäkras om att ha personalen med sig. Det spelar ingen roll hur bra en idé är i tanken, på papperet eller i diskussioner om den sedan också inte går att genomföra i praktiken.
Svaret på frågan om vad som är fel med svensk sjukvård anser jag innehålla två element.
Ett element är att fel har uppstått som en konsekvens av storskalighet, organisationströghet och dålig kommunikation och samarbete.
Ett annat element är att någonstans i diskussionen som förs om hälso- och sjukvården så har de som utgör själva kärnan i verksamheten, dvs patienterna, hamnat ute i periferin.
Utgå från patienten
Utgångspunkten har i stället legat på organisationen i sig och dess övriga komponenter.
För att kunna hitta lösningen på ett problem underlättar det om man först lokaliserar exakt vad som är problemet och använda detta som utgångsläge för problemlösning.
Utgångsläge för problemlösning på vad som är fel med svensk sjukvård borde därför även den utgå från just patienten.
Med detta avses naturligtvis inte att det inte ska tas hänsyn till kostnader, samhället i stort eller vetenskap och beprövad erfarenhet.
Genom bra och väl fungerande kommunikation och bra och väl fungerande samarbete går det att skapa bra lösningar och kompromisser mellan ekonomi och individens behov som också fungerar i praktiken.
Givande diskussionAtt förändra synsätt och invanda mönster kan ibland vara svårt och ibland även ta lång tid. Ett första steg i rätt riktning är att just ta upp frågan till debatt och kommunicera kring den för att därigenom försöka föra en konstruktiv och givande diskussion som välkomnar idéer, synpunkter och förslag till att hitta olika lösningar.
Kristina Palmgren
Göteborg
Patienten ska vara i fokus
”För att vården ska fungera bättre måste man ändra på gamla synsätt anser skribenten.”
Anders Mansten ställer i sin debattartikel i NU 36/07 frågorna ”vad är fel med svensk sjukvård”, ”törs folkpartiet ställa den frågan” och ”vill partiet det”?
Svaren på de två sistnämnda frågorna bör självklart vara ett ”ja”. Att våga ställa frågor och ta upp ämnen för konstruktiva diskussioner bör vara en naturlig del av svensk politik.
Det är också en av styrkorna hos folkpartiet att både medlemmar och icke-medlemmar tillåts och uppmuntras till att uttrycka sina åsikter och föra fram synpunkter, idéer, argument och förslag för diskussion.
Hur frågan besvaras beror till stor del på från vilket och från vems eller vilkas perspektiv frågeställningen utgår.
Kommunikation viktigtMansten nämner i sin artikel flera exempel på när kommunikationen inom vården inte fungerar på ett bra sätt eller när den vid en del tillfällen inte verkar fungera alls.
De flesta av oss har nog personliga erfarenheter av kontakt med hälso- och sjukvården som positiva och negativa element.
Det finns många väldigt duktiga och skickliga yrkesutövare som håller internationell klass inom vården som både värnar om patientens hälsotillstånd och försöker optimera detta så mycket som möjligt samt värnar om medmänsklighet, värme och om patienten som individ. Tyvärr verkar dock de, och även liknande, exempel som Mansten nämner inte vara enstaka och sällan förekommande tillfällen utan i stället förekomma alltför ofta.
Fungerar inte kommunikationen inom en organisation ökar risken för bl.a. revirtänkande och stagnation. Bra och väl fungerande kommunikation underlättar för bra och väl fungerande samarbetsformer, delaktighet och utbyte av kunskap och erfarenhet.
Misstag upprepasFlertalet omorganisationer har genomförts inom sjukvården.
Avdelningar och sjukhus har omlokaliserats eller slagits samman för att bilda större enheter med förhoppning om att bl.a. ökad kostnadseffektivitet och besparingar uppnås.
Ofta har konsekvenserna av omorganisationerna lett till att väl fungerande team har upplösts och dess kunskap och samarbetsformer gått förlorad.
Många gånger har också omorganisationerna visat sig överskridna budgeterade kostnader
Man kan ställa sig frågan: Då det inte är första gången som omorganisationer äger rum borde man väl vid detta lag kunna anta att konsekvensanalyser och planerade kostnader också borde vara tillräckligt detaljerade och omfattande och inte sakna uppgifter om alltför många obehagliga och kostsamma överraskningar och leda till förlängning av befintliga vårdköer?
För att genomföranden av förändringar och omorganisationer ska fungera och lyckas är det också viktigt att beslut är väl förankrat och framför allt att det försäkras om att ha personalen med sig. Det spelar ingen roll hur bra en idé är i tanken, på papperet eller i diskussioner om den sedan också inte går att genomföra i praktiken.
Svaret på frågan om vad som är fel med svensk sjukvård anser jag innehålla två element.
Ett element är att fel har uppstått som en konsekvens av storskalighet, organisationströghet och dålig kommunikation och samarbete.
Ett annat element är att någonstans i diskussionen som förs om hälso- och sjukvården så har de som utgör själva kärnan i verksamheten, dvs patienterna, hamnat ute i periferin.
Utgå från patienten
Utgångspunkten har i stället legat på organisationen i sig och dess övriga komponenter.
För att kunna hitta lösningen på ett problem underlättar det om man först lokaliserar exakt vad som är problemet och använda detta som utgångsläge för problemlösning.
Utgångsläge för problemlösning på vad som är fel med svensk sjukvård borde därför även den utgå från just patienten.
Med detta avses naturligtvis inte att det inte ska tas hänsyn till kostnader, samhället i stort eller vetenskap och beprövad erfarenhet.
Genom bra och väl fungerande kommunikation och bra och väl fungerande samarbete går det att skapa bra lösningar och kompromisser mellan ekonomi och individens behov som också fungerar i praktiken.
Givande diskussionAtt förändra synsätt och invanda mönster kan ibland vara svårt och ibland även ta lång tid. Ett första steg i rätt riktning är att just ta upp frågan till debatt och kommunicera kring den för att därigenom försöka föra en konstruktiv och givande diskussion som välkomnar idéer, synpunkter och förslag till att hitta olika lösningar.
Kristina Palmgren
Göteborg
Mitt första blogginlägg
Har nu äntligen tagit klivet ut i cybervärlden. Det var väl på tiden, antar jag... :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)