Alltför många ännu i Vårdkö

Debattartikel publicerad i "Tidningen NU – Det liberala nyhetsmagasinet", nr 23/08, 2008.

Alltför många ännu i Vårdkö

"Folkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård, skriver Kristina Palmgren."

Trots införandet av Vårdgarantin väntar det fortfarande alltför många patienter i vårdkö. Remissinflödet till sjukvårdsinrättningar har ökat, allra helst inom delar av specialistsjukvården. Flera stora omorganiseringar har införts med bl.a. stora omkostnader som följd.

På de flesta sjukvårdsinrättningar har det under de senare åren arbetats febrilt med olika former av försök till kostnadsreduceringar. En del krav på kostnadsbesparingar har kommit uppifrån, främst med fokus på personalkostnader. En del förslag på möjliga kostnadsbesparingar har utarbetats av verksamheterna själva som t.ex. effektivisering av verksamheten för att därigenom kunna utföra fler behandlingar och åtgärder för att bl.a. kunna korta växande patientköer.

De flesta verksamheter strävar efter att ha balans mellan sina intäkter och kostnader. Intäkter är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår under ett verksamhetsår. För hälso- och sjukvården råder inget undantag.

Hälso- och sjukvårdens intäkter och finansiering som till största delen består av skattemedel är tänkt ska kunna täcka de kostnader som uppstår bl.a. i behandling och vård av patienter. Problem uppstår då mängden vård som ges är mer än vad som planerades för i budget. Det är svårt att i början av ett år veta exakt hur många patienter som kommer att behöva behandling samt vad för typ av behandling patienterna kommer att ha behov av.

Problem uppstår också även då mängden vård som ges motsvarar den mängd som det planerades inför men om denna samtidigt genererar högre kostnader än vad som förväntades. Det är svårt att i början av ett år veta om t.ex. priser på läkemedel eller operations- och labbmaterial går upp under samma verksamhetsår.

Starka kontrasterKostnader för hälso- och sjukvården ökar för varje år som går. Samtidigt blir krav på kostnadskontroll och framför allt kostnadsreducering allt tydligare. Många gånger uppstår det starka konstraster i åsikter om vad som anses vara det bästa och mest lämpliga sättet att ekonomiskt finansiera sjukvårdsverksamhet. Självklart ska sjukvården sträva efter att ha en ekonomi i balans. När intäkter och kostnader år efter år inte stämmer överens med vad som planerades för bör detta åtgärdas.

Att se över nuvarande fördelningssystem samt användningen av de ekonomiska resurserna är avgörande för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Utformning, uppföljning och analys av både finansieringssystem och verksamheternas ekonomi har en central roll i detta arbete.

Central roll i detta har också patienten vilken står som mottagare av den hälso- och sjukvård som bedrivs. Varje skattekrona bör användas på så sätt att den ger så mycket sjukvård som möjligt i förhållande till andra möjliga alternativ.

Konstruktiva lösningarFolkpartiet bör fortsätta föra en diskussion för att få fram konstruktiva lösningar på bl.a. ökade kostnader och ökat remissinflöde inom svensk sjukvård.

Finansiering av svensk sjukvård uppgår till ca 8-9 procent av BNP. Är denna procentsats för hög, för låg eller ligger den på en optimal nivå? Folkpartiet bör också fortsätta föra en diskussion för att få fram fungerande lösningar om vilket ekonomiskt fördelningssystem som är det mest lämpliga sättet att finansiera sjukvården på.

Är anslagsfinansiering lösningen eller finns det andra mer givande alternativ?

Kristina Palmgren
Göteborg

Läs gärna svar av Riksdagsledamot Tobias Krantz (FP) och Folkpartiets socialpolitiske talesman, i debattartikel publicerad i Tidningen NU nr 24/08, 2008.